torsdag 24 september 2015

Visste du att man kan göra papper av bajs?


Visst kan man det! Vi hade hört talas om Elephant Poo Poo Paper Factory som gjorde papper av elefant-bajs. Den låg strax utanför Chiang Mai. Vi tänkte att det kunde vara en kul dags-utflykt då barnen just nu är fascinerade av bajs och det går i linje med unschoolingen (att fördjupa sig i saker och ting barnen (och vi) är intresserade av och tycker är spännande). Elefant-bajs-pappers-fabriken har en rundtur som är speciellt anpassad för barn där de får delta i processen och ställa hur många frågor de vill till guiden. Vill du veta hur man gör pappret av bajset? Häng med på vår Online-rundvisning av fabriken, vetja! ;)

tisdag 22 september 2015

Möten med ursprungs-befolkningen i Norra Thailand


Vi gjorde en utflykt från Chiang Mai upp till bergen till byn Baan thong luang där vi kunde träffa folk från olika bergs-stammar. Denna by är ingen vanlig bergs-by - utan den är speciellt gjord för att turister ska kunna besöka dem. Det är inte direkt någon utställnings-by då folken faktiskt lever där på riktigt. De är olika stammar (hill tribes) som kommer från olika områden i och runt Thailand. De har kommit dit som flyktingar och kan genom denna byn få en fristad och en inkomst. Vissa kanske skulle ifrågasätta om det verkligen är ok att besöka ett "mänskligt zoo" men jag tycker tvärtom att det är en urbra idé då de inte bara kan komma undan våldsamheter från området de kommer ifrån men också får en inkomst från turismen - och som grädde på moset - också får betalt för att hålla sina traditioner levande. 

Dessutom är det ett lätt sätt för mig som småbarns-förälder att kunna visa mina barn olika sätt att leva. Att ha barnen med ger en extra dimension. Om jag hade rest själv eller med vuxna som sällskap hade vi inte fått samma intryck. Eftersom vi har barnen och de är huvud-ingrediensen i våra liv får vi även se världen genom deras ögon och de blir en inkörsport till samtal då många av de vi möter är intresserade av dem. Det finns en variant av Karen-folket som kallar sig "Sgaw Karen". Det var dem vi mötte först i byn. De var väldigt öppna och ville visa sina hem och prata med oss. Vi fick komma in till dem och smaka vad de åt för lunch. 

torsdag 17 september 2015

Art in Paradise - 3D-museet i Chiang mai


"Art in Paradise" är ett illusions-konst-muséet i Chiang Mai som vi hörde talas om genom vår värdinna på vårt hostel när vi först anlände till Chiang Mai. Det lät sådär lagom trist-intressant för barnen när hon först berättade om det men eftersom det var hett och vi ville hitta på någon inomhus-aktivitet bestämde vi oss för att testa muséet! Vi gjorde sällskap med en annan digital-nomad-familj från Canada/Paraguay. Tväremot våra förväntningar rusade barnen igenom alla målningar och aktiviteter med glädje. Det var roligt att vara med i bilderna som var 3D-målningar som målats på en plan yta på ett speciellt sätt som skapade själva 3D-upplevelsen och gjorde att det såg verkligt ut. Det var väl värt ett besök under de hetaste timmarna i Chiang Mai. Såhär blev de roligaste bilderna! :)

onsdag 9 september 2015

Uppströms med stil på Mekong-floden i Laos

Mot strömmen som vanligt men nu bokstavligt talat - på Mekong-floden.

Att åka båt på Mekong-floden är en livsresa som borde finnas på din bucket-list om den inte gör det redan. Tänk dig flodliv, kultur och orörd natur! Mekong heter egentligen Mae Nam Khong på Laoitiska vilket betyder vattnets moder. Floden börjar i det Tibetanska Himalaya och rinner igenom Kina, Burma, Laos, Thailand, Kambodja och Vietnam. Den är totalt ungefär 4800 km lång vilket gör den till den 3:e längsta floden i Asien. 

Den vanligaste rutten på Mekong-floden från Chang Khong i Thailand till Luang Prabang som det är 230 km emellan är att åka nedströms. Vi valde som vi brukar med mycket annat att göra tvärtom och åka uppströms istället - denna gången av praktiska skäl. Det kan bli trångt när man åker nedströms. Det finns 3 sätt att åka båt här: Passagerar-båt, motorbåt eller att åka med någon av de finare Slow-boats som kryssar i floden här. Passagerar-båtarna är det billigaste alternativet. De är inredda med bilstolar. Jag är tveksam till hur hygieniska toaletterna är på dem. Motorbåten är det snabbaste och farligaste alternativet. Föraren bär alltid hjälm. Passagerarna bör ha hjälm och flytvästar. Då Mekongfloden är full av stenar och forsar är det inte så konstigt att de har hjälmar. 

Vi valde det sistnämnda - även här av praktiska skäl då vi vill ha så lite besvär som möjligt med resan vilket jag antar är en slags anti-reaktion då vi båda har blivit utmattade av att ha sovit dåligt flera dagar i rad. Dessutom skulle vi ha ärat min farmor som var förtjust i kryssningar och nog gärna skulle ha velat åka på Mekong-floden! Här var allt planerat så vi behövde inte tänka på något. Mat och dryck ingick samt två utflykter. 

tisdag 8 september 2015

Vattenfall, bärsjals-kultur och unesco-staden Luang Prabang

Nu hade vi nått vårt mål i Laos: Pärlan Luang Prabang med huvudattraktionerna vattenfall, fransk unesco-listad arkitektur samt spännande laotisk kultur. En trevlig överraskning var att se så många pappor bära sina barn i bär-sjalar. Sjal-mys är ju något av det finaste som finns!

Pappa som tröstar ledsen nyvaknad 2-åring i sjal.

lördag 5 september 2015

Adrenalinkickar i Vang Vieng i Laos

Kanot-paddling i en vild flod, grott-tubing, grottbesök och trekking med småbarn. 
Allt är möjligt i det liberala äventyrs-paradiset Vang Vieng!

Vi hade lämnat huvudstaden Vientiane för att fortsätta ta oss norrut och bestämde oss för att stanna till i Vang Vieng som ligger vid branta kalkberg i en vacker flod-dal. Den lilla staden är känd för äventyr och droger och är därmed en magnet för backpackers i 20-årsåldern. Vi var dock den enda utländska familjen med barn här. Vi kom fram till Vang Vieng nästan 3 timmar efter den utlovade tiden - utmattade och kräk-äckliga efter den jobbiga buss-resan. Vi hade tänkt att stanna här enbart en natt på väg norrut mot Luang Prabang. Eftersom alla mådde dåligt bestämde vi oss dock för att stanna lite längre. Det var helt ok att ta igen sig i det här avslappnade stället med den här tjusiga utsikten från balkongen. Landskapet här påminner rätt mycket om Guilin i Kina där vi var för 8 år sedan. Där fanns liksom Vang Vieng fantasifulla fast ännu brantare kalk-berg som var beklädda med träd och växter. 

torsdag 3 september 2015

Vad jag inte visste om minornas land Laos


Vi befinner oss i Laos – det lilla landet som ligger inklämt mellan Thailand, Kina, Vietnam och Kambodia som inte har någon kustlinje. Här bor ungefär 6.5 miljoner människor. Det finns mycket orörd natur här. Anledningen till detta är nog delvis att det ligger rätt mycket minor här och var. Jag visste inte att det fanns minor innan vi kom hit. Vi besökte COPE i huvudstaden Vientiane, som är en organisation som jobbar med att förbättra livet för människor som har trampat på minor. De har en mycket intressant utställning med proteser och bra informationskällor till vad som egentligen hände i Laos under Vietnam-kriget. 

Det här var första gången jag fick höra om det hemliga kriget i Laos. Över 580000 flygplansstarter hade skett från USAs baser med intentionen att släppa över 270 miljoner klusterbomber över Laos för att stötta den royalistiska regeringen där mot Pathet Lao och hindra att vietnameserna gick över gränsen. Under 9 års tid hade ett flygplan lyft var 8:e minut. Klusterbomber täc­ker ett stort område mycket effektivt. 1/3 av bomberna exploderade dock inte utan ligger kvar som minor och väntar på att någon ska trampa på dem. De kallas UXO = unexploded ordinance.