onsdag 21 oktober 2015

Hajtänder och vilda djur i Everglades och på Gulfkusten


Visste du att man kan få närkontakt med vilda djur precis vid motorvägen i Florida? Ungefär en halvtimme utanför bebyggelsen vid storstaden Miami börjar Everglades vidsträckta träsk som motorvägen går rätt igenom. Vid motorvägen låg det en livs levande alligator som krälade igenom metallräcket. När vi inte såg alligatorer så såg vi andra vilda djur under hela resan som rovfåglar, pelikaner, hägrar, fiskar, sköldpaddor, armadillos och färgglada fåglar jag inte kan namnet på. Vi fick en action-upplevelse precis när vi öppnade dörren och gick ut från en diner (en typisk amerikansk restaurang). Vi såg en gecko fånga en kackerlacka, bära den till väggen, klättra upp för att sen äta upp den på plats. Så här rikligt med vilda djur har vi inte sett sedan vi befann oss mitt i djungeln på Borneo för ett par månader sedan.

lördag 17 oktober 2015

Miami beach

Vilken fantastisk morgon med vacker soluppgång, regnbåge, trevlig strand och glada barn.

Vi har det bra här på Miami South Beach. Det är en ö öster om själva Miami som är området där de fina stränderna och pengarna finns. 25-28 c, vackert väder, dyr men bekväm lägenhet med gångavstånd till stranden. Längs själva strandlinjen ligger en rad med lyxhotell i sådan prisklass vi aldrig skulle ha råd med.  Det går även att hyra Porsche och Ferrari per timme så att man kan låtsas att man äger den om man har en dejt med en ytlig person. Det är städat och välordnat här på Miami Beach. Tidigt på morgonen körs det traktorer längs med stranden som har pistmaskiner på. Sanden får samma mönster som en nypistad skidbacke tills dess att fotspåren från människorna gör så att den får sitt ursprungliga utseende igen. Liksom sandstranden är raden av lyxhotell och dyra restauranger lika välordnade. I den norra delen av Miami beach är det ännu mer extrem lyx. Där trängs lyxbilar som porschar, ferraris, bugatti etc på vägarna. Utanför bostäderna är lyx-yachter parkerade. På andra sidan bron är skillnaden som natt och dag.

torsdag 15 oktober 2015

Tåg, tåg och åter tåg!


Av en slump hittade vi ett paradis för tåg-älskare i Bryssel!

Det kändes lite märkligt att separera från vännernas familj efter att ha varit en del av deras liv och grävt i deras hjärnor under två veckors tid. Man lär verkligen känna personer som man spenderar dygnet runt med i ett sträck såhär länge. Jag kände att de befann sig på en plats där de kunde vara trygga och eventuellt stanna kvar på men det var ändå det med att vara ensam som kändes främmande. Så enkelt det var att ta sig från punkt a till b. Det enda jag i princip behövde tänka på var att inte missa flyget till Bryssel från Alicante och hitta wifi i Bryssel för att få tag på resten av familjen då vi ännu inte hade bestämt mötesplats eller sovplats för natten. Min flygplatsbuss råkade gå till samma station som eurostar-tåget som de åkte dit med från London så det var ingen konst att hitta varandra där utan att ha bestämt något. Vad pojkarna växt! upptäckte jag när vi hittat varann. På bara två veckor. Man ser verkligen skillnaden. Winston var en aning mer självständig än förut och Henry var också lite mer mogen.

Jag gillar ställen som är lite "quirky" - att det blir mer av en upplevelse än att bara hitta ett vanligt hotell för natten. Jag hittade ett hostel som alla världens tåg-nördar skulle älska.  Nämligen tåg som man kunde sova i som var precis som vanliga natt-tåg fast ställda på husen nära stationen i Schaarbeek. Henry och Winston blev överförtjusta. Alla fick var sin sovsäck att sova i. Det var inte speciellt bekvämt,  ganska dyrt (100 €) och nästan lika kallt som ute men det vägs ju upp med lyckliga barn. :) Det var helt nyöppnat och man såg verkligen hur nykär ägaren var i sitt projekt och att han faktiskt tog till sig av några av de idéerna som jag hade. Han berättade att stället redan hade blivit populärt bland tåg-fanatiker, sådana som min egen far, som i princip kan varenda tåglinje och tidtabell utantill. Förutom tågvagnarna man kunde sova i var själva hotell-delen inredd som en vänthall och med modell-tåg och mysigt bibliotek. Det här är definitivt stället numero uno att bo på i Bryssel för en småbarnsfamilj.

tisdag 13 oktober 2015

Deja-vuer i olika bemärkelser, ett annat perspektiv och en apelsin-dal full av hopp

En apelsin-dal full av hopp.

Det handlar om förflyttningar. Förflyttningar i tiden.  Förflyttningar i tankar.  Förflyttningar i rummet. Vare sig man planerar eller ej.  Bara man följer sitt flow så att man hamnar i balans och accepterar sin livs-resa. Vi har bytt världsdel. Det var både planerat och en slump. Två veckor spenderades i landet som jag växt upp i och som jag nu ser mig själv som turist i. Två intensiva veckor av planerade och oplanerade händelser.  Jobbrelaterade händelser som innebar två stora flyttar och en förändring i företaget samt relationsrelaterade förändringar dels av slumpmässiga omständigheter och dels konsekvenser av orsak-verkan. Det blev ett kort besök i Stockholm på ett par dagar. Vi bodde vid flygplatsen den första natten. Dels för att lindra krocken vid tidsskillnaden och dels för att lindra krocken från de kulturella skillnaderna. Just det ja. Här gillade de ju inte barn. Vid frukostbordet bredvid satt en gammal sur tant och en gammal sur gubbe. De satt där i ungefär en timme och smuttade långsamt på sin kaffe och åt sin smörgås utan att säga ett ord till varandra eller någon annan. Det enda sur-tanten hade mage att göra var att hyssja ett par tillfällen åt mina barn som så som barn gör tröttnar på att sitta still och gärna vill leka istället. Det där är väl typiskt Sverige att sur-tanterna och sur-gubbarna inte kan glädjas åt att barn gör vad de ska. Att leka alltså. Förutom tids -och kulturchock drabbades vi även av prischock. 1400kr för en natt på vandrarhem!

lördag 10 oktober 2015

Lyssna på en intervju om anarkistiskt föräldraskap

Jag blev uppringd och intervjuad av Kristian och Hanna från den anarkokapitalistiska radiokanalen "Frihetsfaxen.se" häromdagen.  Det blev en mycket intressant diskussion om nära föräldraskap som helt går i linje med äkta anarkism.

Henry - Här ungefär 6 månader gammal. Ammar i bärsjal i skogen medan jag plockar blåbär!

Vi pratar om "unschooling"  som översätts till oskolning på svenska.  Med unschooling menas att barnet styr inlärningen utan någon skolplan.  Föräldrarna har stort ansvar för att stötta barnet som dess mentor.  Genom att lära sig för att man vill lära dödar man inte lusten att lära sig så som skolan gör genom tvång vilket gör att barnet om det har en bra med mentor-förälder får passion och brinner för det han eller hon är intresserad av.

Vi pratar om fredligt föräldraskap där "ickeaggressionsprincipen"  praktiseras där man alltså inte tvingar sitt barn eller använder våld. Om hur anarkism och amning hör ihop.  Det omoraliska med landgränser och att stater bestämmer vem som får bo var.  Och hur man i största utsträckning kan bli fri från det genom att vara "digital nomad".

Lyssna här!