På flygplatsen testade militären en ny robot som skulle känna igen bomber som vi följde efter, Henry och Winston tyckte den var jättekul för den kunde klättra i trappan. Vi åkte med ett litet propellerplan. Det var några Maldiver, några indier och så oss. Planet var halvfullt. Vi flög högt högt upp bland molntussarna. Och kunde se atollerna när vi närmade oss. Maldiverna är en önation som består av 1190 st öar som ligger ringformade runt atollerna. Atollerna är gamla vulkaner som har sjunkit ner i havet igen. Många gamla öar har hamnat under dagen vattnet och nya öar bildas. Vilket fantastiskt vackert landskap!
Och färgen på havet! Variationen mellan olika slags turkost och djupblått, har aldrig sett något liknande förut.
Vi hade bokat ett budgethotell på flygplatsön Huhulmale. Hotellet misslyckades att hämta oss på flygplatsen i tid. De kom en och en halv timme sent.
Här byggs det en hel del massa. Här bor gästarbetare från olika länder som Bangladesh och Sri Lanka. Nästan granne vid hotellet finns en arbetarrestaurang som drivs av en kvinna från Sri Lanka. Det doftar kanel och kryddigt. Maten är god. Vi har nästan bara ätit där.
Resebroschyrerna visar lyckliga par iklädda shorts och bikini som vandrar på en kritvit strand med palmer med smekmånadshyddor på vattnet i bakgrunden. Resorterna är en helt annan värld, gjord för de rika västerlänningarna, och är vad Maldiverna lever på främst.
Vi bor på det vanliga Maldiverna där det bor vanligt folk. Här går kvinnorna iklädda i heldress, med byxor, shalwar och sjal. Håret och armarna syns inte. En del går iklädda i svarta burkor med en liten springa för ögonen. Här ljuder bönen från moskén fem gånger om dagen. Det är ett brott att vara iklädd bikini på stranden. Jag badade med min klänning på. Det var kladdigt och I vägen Männen som badade hade shorts. Konstigt att det ska vara ett brott att göra samma bara för att man inte har snopp.
Idag ska vi checka ut var men vet inte riktigt var än. Det finns några möjligheter men inte så jättemånga efter vi reser på en begränsad budget.
Och färgen på havet! Variationen mellan olika slags turkost och djupblått, har aldrig sett något liknande förut.
Vi hade bokat ett budgethotell på flygplatsön Huhulmale. Hotellet misslyckades att hämta oss på flygplatsen i tid. De kom en och en halv timme sent.
Här byggs det en hel del massa. Här bor gästarbetare från olika länder som Bangladesh och Sri Lanka. Nästan granne vid hotellet finns en arbetarrestaurang som drivs av en kvinna från Sri Lanka. Det doftar kanel och kryddigt. Maten är god. Vi har nästan bara ätit där.
Resebroschyrerna visar lyckliga par iklädda shorts och bikini som vandrar på en kritvit strand med palmer med smekmånadshyddor på vattnet i bakgrunden. Resorterna är en helt annan värld, gjord för de rika västerlänningarna, och är vad Maldiverna lever på främst.
Vi bor på det vanliga Maldiverna där det bor vanligt folk. Här går kvinnorna iklädda i heldress, med byxor, shalwar och sjal. Håret och armarna syns inte. En del går iklädda i svarta burkor med en liten springa för ögonen. Här ljuder bönen från moskén fem gånger om dagen. Det är ett brott att vara iklädd bikini på stranden. Jag badade med min klänning på. Det var kladdigt och I vägen Männen som badade hade shorts. Konstigt att det ska vara ett brott att göra samma bara för att man inte har snopp.
Idag ska vi checka ut var men vet inte riktigt var än. Det finns några möjligheter men inte så jättemånga efter vi reser på en begränsad budget.
