Efter att ha varit sex veckor på Sinai-halvön med nästan daglig dykning och snorkling bestämde vi oss för att dra vidare mot pyramiderna i Giza. Det var det som var ett av våra huvudmål i Egypten. Alla familjemedlemmar är fascinerade av det gamla Egypten. Vi vill lära oss mer. Det är det som unschooling handlar om. Man lär sig tillsammans med barnen och nördar in sig i det som just fascinerar. Tänk vad trist att lära sig om det gamla Egypten i ett klassrum när man kan göra det där det faktiskt fanns. Så vi ordnade med förlängningen av vårt visum och tog oss till Sharm el Sheikh för att kunna ta oss vidare.
Vi hade poäng som vi behövde använda nu för att kunna dra nytta av en gratisnatt på Hyatt Regency – ett av de finare femstjärniga hotellen som är beläget utanför trängseln i Sharm el Sheikh. Ingången till hotellet var hårt bevakat av militär som vi trodde var det normala här. Det fanns flera sorters gevär som jag inte kan namnet på en. Kanske AK-47 och M5. Hursomhelst tog jag inga bilder för man vill ju inte reta upp dem. Personalen informerade oss dock om att konferensen “Africa 2016” hade tagit plats här föregående dag och att Afrikas presidenter och USAs utrikesminister John Kerry precis checkat ut. Fan alltså! Skulle ha varit intressant att lyssna på vad de höll på att smida för planer.
Hursomhelst – anledningen för oss att bo här var just gratisnatten och den fantastiska snorkling som fanns utanför. Det var 100 gånger bättre än Dahab. Det kryllade av alla sorters fisk och av lila maneter som inte var farliga. Jag fick närkontakt med en 1-meters tryckarfisk i regnbågsfärger som tittade storögt på mig och gestikulerade huggrörelser med sina vassa tänder. Det fanns en brygga här som man kunde ligga på mage på och titta på fiskarna. Det passade barnen bra då de tyckte det var för kallt att bada. Det fanns en rosa fisk som lyfte huvudet ovanför vattnet flera gånger och tittade på oss flera gånger – som om den ville hälsa.
Hyatt är enormt och man måste gå nerför en massa trappor och en tunnel för att komma till stranden. Vid stranden fanns en restaurang som serverade dyr och äcklig mat. Vi åt middag ute och när vi kom tillbaka ville förlänga med en natt till så att vi skulle hinna ordna med transport till Kairo. Personalen i receptionen var väldigt dryg när vi frågade varför de hade tagit betalt för 3000 poäng mer än de skulle och när vi frågade om de kunde fixa vårt internet som inte fungerade. Kanske vi drabbats av “femstjärnigsjukan” men man tycker ju ändå att man ska bemötas med respekt. Personerna bakom disken är liksom de allra viktigaste anställda i ett hotell. Så detta bemötande gjorde att vi bestämde oss för att checka ut till ett annat hotell istället. Vi åkte till Oonas dive club som hade bra recensioner på booking.com.
Naama bay 2016 |