Om man inte vet så mycket om Malta kanske man tänker sig den där stereotypiska bilden med färgglada fiskebåtar och ett stenigt landskap omgivet av ett turkost hav. Jag visste inte direkt vad man kunde hitta på förrän vi var på plats. Vi hade inte tagit reda på så mycket om turistiga saker innan och tänkte att vi hittar på vad som faller oss in när vi är där.
Jag fick reda på att det var fiskmarknad i det lilla samhället Marsaxlokk så vi tog oss dit på morgonen och kikade lite grann på de typiska färgglada båtarna och marknaden. Värden hade rekommenderat att parkera i Birgu och ta båten därifrån till Valletta. Vi missade båten och behövde leta upp ett kafé för att amma Edward och gå på toa. Nära där båtarna gick låg ett museum som heter “Malta at war“. Det blev en bra paus. Det fanns en svenska som jobbade där som berättade om att det fanns flera intressanta ställen att besöka om man ville lära sig om andra världskriget och historia på Malta. Vi köpte en kombinationsbiljett som gällde 4 ställen. Museet hade en intressant utställning och där kunde man gå vilse i katakomberna som människor gömt sig i under andra världskriget. Man födde till och med barn i katakomberna. Stenen var mjuk så familjerna kunde gräva ut sitt eget lilla rum som kanske var 2 x1,8 m stort.
I Valletta finns en tradition som heter “The saluting battery” där man dagligen skjuter med kanoner kl:12 och kl:16. Vi kikade på det med och utforskade gatorna där i samma veva. Det var lite som att befinna sig i gamla stan med mysiga gågator och många kanoner och konst lite här och var.
Den näst sista dagen besökte vi Fort Rinella. Det tycker jag faktiskt var en av höjdpunkterna på resan. Det var nästan inga turister där och en del av personalen jobbade där frivilligt (och tog emot donationer). De var intresserade av historien och levde sig in i den. Man fick prova på att skjuta med musköter och kanoner om man ville. Pojkarna klädde ut sig som soldater och jag lånade en soldatjacka med. (Det var kallt). Fort Rinella är svårt att ta sig till om man inte har bil. Det kanske är därför det inte var så många där men det är absolut värt att ta sig till för att lära sig om historien och om man vill stödja organisationen som drivs av verkliga entusiaster. Det är så mycket roligare att lära sig om historien på plats. Det märks att pojkarna tycker det också. Tänk om de hade tvingats läsa om det instängda i ett klassrum! Jag minns själv mina egna historielektioner med dels bittra gubbar och tanter som iallafall dödade mitt historie-intresse. Vi är glada att kunna ge den här gåvan genom unschooling och se dem så intresserade och att de faktiskt lyssnar och vågar ställa frågor.
Här är lite bilder och en film.
Marsaxlokk
Marsaxlokk
Marsaxlokk.
Utsikt över hamnen i Birgu
Vi tog båten från Birgu till Valletta. Birgu är också trevligt att gå omkring i. I bakgrunden syns Fort St. Angelo
Katakomber som man hittar på Birgu (Malta at war museum).
Förlossningsrummet (Malta at war museum).
Kanon på Upper Barakka Garden i Valletta.
Kanoner på Upper Barakka Garden i Valletta. Den som mannen står vid var den som sköts.
Fort Rinella.
Fort Rinella.
Fort Rinella.
Soldaten visar hur man använder musköten och olika vapen från olika epoker.
Winston får hålla.
Henry tar flaggan istället.
Världens största kanon. “The 100 ton gun” finns på Fort Rinella nära staden Birgu.
Vår guide, som råkade vara svensk, berättade att det desalinerade dricksvatten var så äckligt här att man ofta drack te.
