Roadtrip, Bebiscamping, och en glasklar sjö i Adršpach
04 Jul
Vi gav oss iväg norrut mot naturområdena Adšprach och Teplice rocks i jakt på lite svalka då Prag är alldeles för tropiskt för oss under Juli månad. Dessa naturområden gränsar mot Polen och här finns en mycket vacker och intressant natur på grund av den flera 100 miljoner år gamla havsbottnen som har skapat häftiga stenpelare och grottsystem.
Det var första gången vi skulle sova i tält med Edward som nu är 10 månader så vi tänkte köra “trekking light” med “extra bekväm camping” genom att tälta med bil och ta kortare turer.
Det var bara lite över 2 timmars körväg från Prag men det tog ändå drygt 6 timmar att komma dit på grund av ett långt stopp vid decathlon för extra inköp av campingsaker och kisspauser och McDonalds på vägen.
Väl framme på plats vid Bučnice camping satte vi upp två tält och vårt “utevardagsrum” som bestod av kök och matta för att känna oss hemma. Tälten var mysiga. Det gjorde skillnad att ha en stor luftmadrass samt sängkläder och kuddar hemifrån. Strax innan skymningen smet jag och Edward innanför grinden och kikade snabbt på Teplice rocks. Jag vågade inte gå in så långt då det började bli för mörkt men det såg ut som en kandidat iallafall för framtida trekking.
Natten var väldigt kylig, såpass att det inte räckte med sovsäck och extra täcke. Jag tog in Edward i min sovsäck och huttrade igenom natten. Gissningsvis var det ca 7 grader. På morgonen var vår mat kylskåpskall.
Efter att vi plockat ihop allting åkte vi till Adršpach och betalade inträde för att komma in i parken. Det finns många olika rutter att gå på som finns att se på appen “mapy“. Vi valde den kortaste först som gick runt en turkos sjö. Vattnet var nästan glasklart. Vi kunde se karpar och gräsänder simma i omlott.
Det var oerhört vackert vid sjön vilket inte gick att fånga på bild – men nästan!
Någon skulle gifta sig.
Så nära att man fick ögonkontakt med dem!
De här karparna såg ut att simma till björken!
Ankor och karpar kivades om de brödsmulor som någon kastat i.
Sjön såg ut att vara väldigt djup och klar därav den intensiva färgen på vattnet.
Vi följde det blåa spåret som var den kortaste. Det fanns en del trappor att gå på i slutet.
Det var härligt att leka på den i princip orörda stranden som vi hittade.
Strax innanför ingången fanns den här djävulen som vaktade en grotta.
Med alla stopp och att gå vilse en gång gick det åt för mycket tid så vi skippade “sten-städerna” och grottorna. Det får vi ta en annan gång. Resan gick vidare norrut mot oplanerad destination.
Det är vackert i de där trakterna! Verkligen härliga färger på era bilder! Kul med ankorna och karparna ihop 🙂