En unschooling-gård i Tjeckien och äntligen snö!

Generellt sett tycker jag att folk här i Tjeckien är rätt handlingskraftiga. Det är liv och rörelse. De gör saker så det händer saker. Unschooling-rörelsen är aktiv och syns i media. Unschoolarna har till och med köpt en gård långt ut på landsbygden där de ordnar läger och verksamhet för unschoolarna. Byn som gården Svobodum finns i heter Jindřichovice pod Smrkem. Den ligger långt bort från stadens sus och brus. För lång tid sedan, efter andra världskriget, tvingades 90% av befolkningen som var tyskar att flytta ifrån länet Liberec som byn ligger i till Tyskland. Många samhällen tömdes och nya personer flyttade in. Eller så lämnades husen till sitt förfall. De som flyttat dit är därför nykomlingar nästan allihop. Många alternativa människor söker sig dit för att komma bort och få mer frihet. I Jindřichovice pod Smrkem kan man leva off-grid och utanför systemet utan att staten lägger sig i så mycket. Det finns inte så många kommunal-arbetare i kommunen. Om jag minns rätt var det 5 st!

På vägen dit åkte vi via Jizerské hory, som är ett bergsområde nära Liberec. Vi ville kolla in en skidort som heter Severák som skulle vara riktigt barnvänlig. Det fanns en jättebra pulkabacke och en mysig pub där.

Barn-backen i Severák. Lägg märke till korset vid backen!
Edward i bebis-pulka för första gången. Det fanns riktigt söta trähus i byarna här. Randiga i två färger oftast. Lite som en tjeckisk version av röda hus med vita knutar.
Äntligen snö!
Henry hittade den längsta istappen. Och en nedgrävd ananas. Som han sedan grävde ner i Jindřichovice pod Smrkem.

Den stora pulka-backen.

Vi for vidare mot unschooling-gården. Det var isiga vägar genom något som kändes som längst borta i Tjeckien. Långt långt bort från den moderna civilisationen och statens klor.

Svobodum-gården som är 100% privat och tillhör unschooling-organisationen Svoboda Uceni.

Vi välkomnades av den vänliga unschooling-familjen Kandler som skötte om verksamheten. De visade oss runt i community-huset och i byn. Vi promenerade till en gård och köpte mjölk. Och drog våra pulkor på de isiga vägarna mellan stenhusen. Pappan, Michal, berättade om de andra alternativa familjerna som bodde i byn. Det fanns en demokratisk skola, som officiellt är som en slags förening, där barnen gick 3 dagar i veckan. Med jämna mellanrum anordnas läger, särskilt för unschooling-nybörjare, som kan passa på att få frågor besvarade och träffa likasinnade där. Alla är välkomna. Det fanns flera familjer som unschoolade eller hemskolade i byn och runtomkring. Det fanns familjer som byggde sina egna hus av lera och naturmaterial så det hölls workshop ibland om naturligt byggande på lägrena också.

En promenad i byn Jindřichovice pod Smrkem med familjen Kandler för att köpa mjölk.
De berättade att en 80-årig tant bodde ensam i det här söta svampliknande huset som är byggt för hand av “Adobe”-lera.
På vägen tillbaka mot gården.

Byn ligger alldeles intill den polska gränsen där det finns höga berg. Vi åkte till Świeradów-Zdrój som har en skidbacke och linbana. Backen var tyvärr stängd men barnen passade på att åka lite pulka. Sedan tog vår familj linbanan till toppen för att se vad som fanns där. Det var klart väder på förmiddagen men när vi kom upp på toppen kom vi också in i en moln-värld. Det var alldeles vitt. Granarnas grenar var snötunga och det var alldeles stilla. Jag drog Henry på pulkan till den högsta punkten där det fanns en mobilmast. Vi fick ingen utsikt men jag lämnade ett meddelande på stängslet sedan fick Henry åka nerför hela backen till linbanan.

Utsikt från linbanan påväg till toppen.
Edward tyckte det var så roligt att åka att han kiknade av skratt!

Det var så mycket snö och så kallt att det bara var jag och Henry som vågade ut på upptäcktsfärd.

Kan du se vad jag har skrivit på stängslet?

Henry i vinterlandskapet. När det inte är molnigt kan man se många mil bort då Polen från denna bergskedja och norrut är ganska platt.
Granarna såg knappt ut att orka bära snön!

Svobodum-gården drivs av unschooling-organisationen Svoboda Učení. Deras manifest går att läsa här. Kort sammanfattat så handlar deras syn om respekt och tillit till barnet, att följa icke-aggressionsprincipen och att staten ska vara separat från barnens utbildning – alltså helt självklara värderingar för en som unschoolar. En sådan typ av organisation saknas helt för oss svenskar. Vilket inte är så konstigt eftersom vi måste brottas med mer allvarliga problem som att gå i exil för att ens kunna unschoola. Men det skulle behövas organiserade krafter för att få till en förändring hos vårt liktänkande folk. Jag tror på att även vi kan samordna oss och med gemensam styrka skapa något nytt någon gång inom snar framtid med eller utan Sverige!

Denna sommar hålls ett worldschooling-läger på engelska på samma gård som hemskolare från hela världen och gärna hemskolningsflyktingar och frihetssökande familjer från Sverige är välkomna till. Jag kommer att lägga ut mer information om lägret som hålls 12:e till 21:a juli 2019 senare när upplägget är mer färdigt.

På vägen tillbaka åkte vi via det lilla samhället Hejnice. Där har pojkarna åkt på trekking på sommaren. Det är mycket vackert med branta berg och en glasklar flod. Vi tittade in i kyrkan, åt lunch på klostret och istället för att åka snowboard och skidor som vi planerat ville barnen bygga med kramsnön så de byggde i ett par timmar och sedan tog jag över och gjorde färdigt snabbt innan allt frös och det blev mörkt. Det blev ett snö-slott med en tunnel som man kunde krypa in i, några monster som vaktade det, lite äpplen och två troner.

Vi påbörjade bygget vid 13-tiden men visste inte att det skulle bli ett avancerat bygge då. Planen var att göra en snögubbe och åka vidare. Men bollarna blev för stora så vi ställde dem i en ring istället. Och fortsatte bygga efter lunch.

Hejnice-kyrkan och klostret.

Fantastiska målningar inuti Hejnice-kyrkan.

Hejnice var otroligt vackert trots att det var mulet. Bergen såg mycket större ut i verkligheten. Floden hade glasklart vatten. Det var tyst och lugnt.

Jag och Edward värmde oss på konditoriet. Edward fick ett slags rån och jag beställde en slags snopp-liknande bakelse som kallas ” špička”. Den var inte god. Kanske för att den smakade för sött och det rann en vit-gul vätska när man bet av toppen! 

Det var inte bara en snö-borg utan den var utsmyckad också!

Till sist fick slottet bli färdigt. Vi fick avsluta byggande för det blev för mörkt och kallt.

En kortfilm med bilder och videos!

5
Leave a Reply

avatar
4 Kommentarstrådar
1 Svar i tråden
0 Följare
 
Kommentar med mest reaktioner
Mest populära kommentars-tråd
0 Comment authors
Recent comment authors
  Prenumerera  
nyaste äldsta Mest röstade på
Notify of
Anonym
Gäst
Anonym

" Vi promenerade till en gård och köpte mjölk. "

Är det gott om småskaligt jordbruk där man kan köpa livsmedel kött osv?

Anonym
Gäst
Anonym

Hur är kvaliten på internet på landsbygden ?

trackback

[…] har tidigare berättat om vinterbesöket på den den tjeckiska unschooling-organisationen Svoboda Učení unschooling-gård […]