Innehåll
Vi begav oss på en geologi-fokuserad roadtrip så långt västerut som det gick att komma i Tjeckien – Till Cheb-regionen som är ett mycket spännande område med vulkanisk aktivitet och spår av den. På vägen dit besökte vi staden Karlovy Vary där det finns heta “geisrar” samt naturreservatet Soos med vulkaniskt bubblande vatten och lera. Här har vi nått det geofysiska centret i Skalná där vi fick en privat guidad tur samt även fick se de seismologiska mätinstrumenten i en grotta vid slottet Vildštejn.
Geofyzikální muzeum Skalná
För en tid sedan besökte vi den geofysiska institutionen vid vetenskaps-akademin i Prag när de hade öppet hus. Då kom vi i kontakt med geologer som tipsade oss om intressanta platser att besöka i Tjeckien. Vi fick höra att vi absolut borde besöka staden Skalná där det finns ett forsknings-centrum och seismiska mät-stationer som är en del av den geofysiska institutionen i Prag – Geofyzikální muzeum Skalná. (som även kallas Seismologická expozice)
Namnet på platsen föll i glömska men under corona-våren kom jag på något sätt ihåg det igen så vi planerade genast en resa dit så fort restriktionerna skulle släppas och kombinerade det med de övriga platserna som nämns i den här serien. Jag tog kontakt med Milan några veckor tidigare och mötte sedan upp en tidig lördags-morgon i Skalná.
Det krävdes lite mental förberedelse att boka en rundtur som troligtvis helt skulle vara på tjeckiska samt agera översättare men det är något som vi bör vänja oss vid – för världen blir så mycket större om man kan det lokala språket. Jag berättade om oss, att vi var hemskolande utlänningar som var mycket intresserade av centret men ej talade flytande tjeckiska och därför behövde få saker förklarade i långsam takt.
Milan visade runt oss och lät oss prova flera av mätinstrumenten som även tåldes att utforskas av vetgiriga barn. Bland annat så fick vi hoppa så att ett mätinstrument registrerade rörelsen i marken under oss.
De detektorer som är placerade i marken och registrerar rörelserna i den mäter vågorna i olika riktningar. De instrument som de är kopplade till som tar upp informationen eller skriver ner den kallas för seismografer eller seismometrar. Vi kunde se de flera olika modeller på utställningen.
Vi kunde också se deras “webnet” som visade skalven i realtid. Man kan nog enklast förklara det som små lådor i marken som känner rörelserna som är kopplade till en manick ovanför marken som skickar informationen via internet till den geofysiska institutionen i Prag.
I rummet intill fick vi se en dokumentär på tjeckiska som visade hur instrumenten fungerade med animeringar samt visade skadorna från den större jordbävningen för ett par decennier sedan.
Hur en seismograf fungerar
Det fungerar såhär att en stor magnet med ett yttre hölje med många små metalltråds-spiraler känner av rörelserna i marken och genererar små elektriska signaler i tråden. Dessa kan skickas till en dator via “webnet” som geofysiska institutionen här använder eller skrivs ner på papper som ett seismogram. Seismografer kan upptäcka små jordbävningar som inte är kännbara för människor. Under en jordbävning strålar seismiska vågor ut från jordbävningskällan som kallas epicentrum.
Olika typer av seismiska vågor rör sig i olika hastigheter och genom olika delar av jorden under en jordbävning. Ju längre bort de seismiska vågorna kommer från sin källa desto svagare blir de. Ett nätverk av sammankopplade seismografer kan snabbt fastställa källan till en jordbävning genom att mäta skillnader i den tid det tar för olika seismiska vågor för att nå en detektor.
Eftersom seismografer bara kan mäta rörelser i en riktning har många seismografstationer flera seismografer för att notera rörelser i marken från nord-syd, öst-väst samt vertikala rörelser. På så vi kan man lokalisera källan och styrkan vid ett skalv. I Skalná noteras skalv kontinuerligt på grund av läget i Cheb-sänkan nära den övre manteln och därmed lämpar sig platsen mycket bra för geofysisk forskning.
Hrad Vildštejn
Milan berättade att ägarna till Vildštejn-slottet sponsrade den seismologiska forskningen i området och att det är därför som mätstationen finns belägen precis intill slottet. När vi tackat för den lärorika rundturen tipsade Milan oss om att göra ett besök på slottet som skulle ha en servering där vi skulle kunna inta vår lunch.
I slottet fanns det flera museum – bland annat ett fängelse-museum och ett brandkårs-museum. Det fanns en servering och en scen då det även hålls olika slags event där. Maten som serverades var typisk tjeckisk junk food såsom friterad langoš, tjocka klobasa-korvar och soppa på fläsk och fermenterade grönsaker. Det var kallt för att vara den sista helgen i maj så vi fick be om filtar. Skalná var för övrigt en riktigt trevlig gammal stad som såg ut att ha fina vandringsleder runt omkring. Vi skulle gärna ha spenderat mer tid där om det inte var så kallt och vi var så lätt klädda.
Wildstein – det tyska namnet på slottet och staden har troligen sitt ursprung ur ett stenigt fält vid Sázek-bäckens dal där slottet byggdes. De djupa skogarna var tidigare fulla av vilt och slottet står på en klippa (stein på tyska) – därav namnet Wildstein. När Tjeckien förvärvade området fick staden sitt namn Skalná. Skála betyder sten/klippa på tjeckiska.
Komorní hůrka – Tjeckiens yngsta vulkan
Milan tipsade oss även om Komorní hůrka som är den yngsta vulkanen i det böhmiska massivet och beräknas vara ca 250,000 – 400,000 år gammal. Vulkanen bildades längst ner i den redan uttorkade saltsjön som låg i dagens Cheb-sänka. Idag finns den att beskåda i ett naturreservat som inte låg särskilt långt från Skalná.
Det finns flera legender om Komorní hůrka där en av dem berättar om förbannade själar och en annan om en dvärgkung från norr som skickade sina tre söner för att fortsätta traditionen och bosätta sig i ett annat land. De hittade alla ett nytt hem vid foten av Slavkovskogen i Karlovy Vary, Mariánské Lázně och Komorní hůrka. När vi besökte Komorní hůrka var det låst men man kunde se ner i ett hål ovanifrån, och man kunde beskåda en av seismometrarna.
Mariánské Lázně – Marienbad
Nu hade vår geologi-semester nått sitt slut. Det var dags att köra tillbaka till Prag och livet där. På vägen tillbaka åkte vi en annan väg – genom den klassiska spa-staden Mariánské Lázně eller Marienbad. Precis som Františkovy Lázně eller Franzensbad som vi tidigare besökte har det varit ett tyskt namn då det har varit en spa-stad i Österrike Ungern fram tills 1:a världskriget då Tjeckoslovakien bildades.
Mariánské Lázně är en relativt ung stad som utvecklades till spa-ort i början av 1800-talet i en dal där man hämtade vatten med botande egenskaper från flera källor. Lokalbefolkningen kände dock till källorna redan på 1200-talet.
Idag är det en i Tjeckien välkänd turistort som man åker till för att kurera sig eller för att åka skidor i skidorten med samma namn. Precis som i Karlovy Vary och Frantiskovy Lazne finns här vackra kolonnader (pelargångar). Vi vandrade runt omkring i spa-parken, och såg de landmärken man bör se, innan vi åt vår lunch och for vidare.
Detta var slutet på denna berättelse i 3 delar om vårens corona-geologi-semester. En lyckad kort och lärorik resa under ovanliga förhållanden. Läs
Del 1 – Om magiskt vatten och en het geiser i Karlovy Vary
Del 2 – Om ler-vulkaner och koldioxid-bubblande vatten i Soos.
Film – vulkaniska bubblor och vatten
Bubblorna och upplevelserna i detta äventyr beskrivs bäst i rörelse – se den korta filmen som jag har gjort så kan du allt som skrivits om här!