Vad kostar ett liv?
Om tid, pengar och att ge familjen större plats när vi omprövar våra prioriteringar.
Läs om tid och frihet →Här samlar jag texter om frihet, ansvar och hur vi kan tänka och leva mer självständigt i en värld där många beslut redan fattats åt oss.
Jag skriver om föräldraskap, utbildning, ekonomi, samhälle och relationer – men också om de idéer som binder samman allt detta. Vad innebär det att äga sig själv? Var går gränsen mellan frivilligt samarbete och tvång? Och hur kan vi skapa ett friare liv för oss själva och våra barn?
// BÖRJA HÄR
Friheten börjar med våra egna val
Två ingångar till tankarna bakom bloggen: vad vi ger vår tid till och vilka förväntningar vi tar för givna.
Den osynliga buren – om social ingenjörskonst
Hur blir samhällets förväntningar våra egna självklarheter? Om familjens frihet och utrymmet att välja annorlunda.
Läs Den osynliga buren →// FÖRDJUPNING
Idéerna bakom ett friare liv
Vad är libertarianism?
Om frihet, ansvar och rätten att välja en annan väg – i familjen och i samhället.
Läs om libertarianism →
Vad är anarkokapitalism?
Om frivillighet, äganderätt och tanken på ett samhälle utan statligt tvång.
Läs om anarkokapitalism →Barnets naturliga tillstånd är frihet →
Cypherpunks write code – om att skapa sin egen frihet →
Frihet, ansvar och frivillighet
Min utgångspunkt är att varje människa äger sig själv och har rätt att bestämma över sitt eget liv, sin kropp och frukterna av sitt arbete. Ett fredligt samhälle bygger därför på frivillighet, ömsesidig respekt och rätten att försvara sig mot våld.
Det betyder inte att människor ska lämnas ensamma. Tvärtom har vi alltid varit beroende av varandra. Familjer, vänner, grannar och företag kan samarbeta och hjälpa varandra utan att någon behöver härska över de andra.
Libertarianism – ett tydligare språk för frihet
Under många år kallade jag mig anarkokapitalist. Det ordet beskriver fortfarande många av de idéer jag skriver om, men det är svårt för många att förstå och förknippas ofta med sådant jag inte menar.
I dag använder jag oftare ordet libertarian. För mig handlar det om samma grundfrågor: frihet framför tvång, frivilligt samarbete framför statlig kontroll och respekt för varje människas självbestämmande.
Vad betyder det i vardagen?
De här idéerna är inte bara politiska teorier. De påverkar hur vi ser på barn, skola, arbete, pengar och familjeliv – ja allt i livet.
Ett barn är inte någon annans egendom. Barnet är en egen människa med en egen vilja och rätt till sin kropp. Därför intresserar jag mig för fredligt föräldraskap och självstyrt lärande. Jag vill förstå hur familjer kan leva tillsammans med respekt, utan att relationer bygger på rädsla, hot eller onödigt tvång.
Att leva fritt betyder inte att slippa allt ansvar. Det betyder att ta ansvar för sina egna val och att försöka bygga ett liv som stämmer bättre överens med ens värderingar.
Här hittar du personliga berättelser, reflektioner och essäer om frihet, föräldraskap, utbildning och vägen mot ett mer självständigt liv.
Vad är libertarianism – och vad är anarkokapitalism?
Libertarianism är en politisk filosofi som sätter individens frihet i centrum. I den tradition jag utgår från har varje människa rätt till sin kropp, sitt liv och egendom som hon har förvärvat utan att kränka någon annans rättigheter. Friheten gäller alla: min rätt att bestämma över mitt liv ger mig inte rätt att bestämma över ditt.
Det innebär ett starkt motstånd mot att inleda våld, hot eller tvång mot andra. Att försvara sig mot ett övergrepp är något annat än att själv börja använda tvång för att få sin vilja igenom. Frivilliga överenskommelser, respekt för andras gränser och ansvar för den skada man orsakar är därför centrala idéer.
Ett gott syfte ger inte automatiskt rätt att tvinga
Tänk dig att en granne behöver hjälp att betala sin mat. Jag kan bidra med egna pengar, ordna en insamling eller fråga andra om de vill hjälpa till. Men om en annan granne säger nej får jag inte hota honom och ta hans pengar ändå. Att pengarna ska användas till något gott gör inte automatiskt sättet jag skaffar dem på rätt.
Den libertarianska frågan är om samma princip bör gälla när vi agerar genom politiker eller en majoritet. Om jag inte själv har rätt att ta något från dig med tvång, hur uppstår den rätten när fler människor röstar för att göra det? Här finns en grundläggande konflikt med synsättet att demokratiska beslut kan legitimera obligatorisk omfördelning.
För mig handlar invändningen om medlen, inte om att den behövande saknar betydelse. Jag vill hjälpa människor och leva i ett samhälle där vi tar hand om varandra. Men jag tycker inte att ett gott ändamål i sig ger oss äganderätt över någon annans arbete. Att återlämna stulen egendom eller ersätta någon för en skada är en annan sak: då handlar det om att gottgöra en kränkning.
Skillnaden mellan libertarianism och anarkokapitalism
Libertarianer är inte överens om hur stor roll staten ska ha. Vissa försvarar en liten stat med begränsade uppgifter, till exempel domstolar och skydd mot våld och bedrägeri. Anarkokapitalismen är en statslös inriktning inom den marknadsliberala libertarianismen. Den vill att även rättskipning och säkerhet ska organiseras utan ett statligt monopol och finansieras genom frivilliga överenskommelser.
Med anarki menas här frånvaro av en statlig härskare, inte frånvaro av regler eller ansvar. Med kapitalism avses privat ägande och frivilligt utbyte, inte att stora företag ska få privilegier eller använda staten för att hindra konkurrens. Förespråkare tänker sig bland annat avtal, försäkringar, skiljedom och olika former av föreningar och företag.
Det lämnar viktiga frågor att besvara: Hur får den som saknar pengar tillgång till rättvisa? Hur hindras privata skyddsorganisationer från att själva bli förtryckande? Hur fungerar hjälp när frivilliga bidrag inte räcker? Principen om frivillighet ger en utgångspunkt, men bevisar inte i sig att varje föreslagen lösning fungerar.
Vad betyder det för mig?
Jag använder oftast ordet libertarianism eftersom det tydligare beskriver det jag vill diskutera: hur människor kan leva tillsammans med större självbestämmande och mindre tvång. I vardagen handlar det om att respektera barns gränser, ta ansvar för sina val, hjälpa andra och skapa samarbeten som människor faktiskt vill vara en del av.
Min utgångspunkt är enkel: människors behov förtjänar vår omsorg, och deras frihet förtjänar vår respekt. Jag vill söka lösningar som tar båda på allvar.