{"id":12845,"date":"2019-03-17T13:21:46","date_gmt":"2019-03-17T13:21:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.denandraresan.com\/?p=12845"},"modified":"2019-03-17T13:28:55","modified_gmt":"2019-03-17T13:28:55","slug":"laroplan-sammanfattning-motiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.denandraresan.com\/2019\/03\/laroplan-sammanfattning-motiv\/","title":{"rendered":"Vad st\u00e5r det i l\u00e4roplanen och vad \u00e4r det verkliga motivet?"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4r f\u00f6ljer en kortfattad genomg\u00e5ng av den enligt lag obligatoriska l\u00e4roplanen som alla skolor m\u00e5ste f\u00f6lja. \u00c4ven om man har ett allvarligt sjukt barn och f\u00e5r m\u00f6jlighet att hemundervisa m\u00e5ste denna l\u00e4roplan f\u00f6ljas. <\/p>\n\n\n\n

Vem best\u00e4mmer l\u00e4roplanen?<\/h2>\n\n\n\n

I Sverige r\u00e5der det demokrati. Alla lagar best\u00e4ms i riksdagen av folkvalda representanter. En av dessa lagar \u00e4r skollagen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Sveriges Riksdags hemsida kan man l\u00e4sa om de fyra grundlagarna och om regeringsformen. P\u00e5 denna sida kan man att “Grundlagarna skyddar v\u00e5r demokrati.<\/em>” och att “Regeringsformen b\u00f6rjar med grunderna f\u00f6r statsskicket och sl\u00e5r fast att all offentlig makt utg\u00e5r fr\u00e5n folket<\/strong>. Det betyder att medborgarna \u00e4r med och best\u00e4mmer genom de politiker som v\u00e4ljs in i riksdag, kommuner och landsting. Detta kallas representativ demokrati.<\/em>“<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5h\u00e4r fungerar det: Det \u00e4r majoriteten av folket som valt representanter som har skrivit skollagen. Det \u00e4r regeringen som f\u00f6rordnar l\u00e4roplanen som g\u00e4ller hela skolsystemet. Det \u00e4r regeringen som verkst\u00e4ller riksdagens beslut. Detta kan man l\u00e4sa p\u00e5 wikipedia samt regeringens och riksdagens hemsidor. Skolverket (tidigare namn statens skolverk) \u00e4r en f\u00f6rvaltningsmyndighet som har ansvaret f\u00f6r att styra och st\u00f6dja den svenska f\u00f6rskolan, skolan och vuxenutbildningen. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rdegrunden och skolans uppdrag<\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6rsta stycket i L\u00e4roplanen handlar om v\u00e4rdegrunden<\/a> och d\u00e4r st\u00e5r det s\u00e5h\u00e4r: <\/p>\n\n\n\n

“Skolv\u00e4sendet vilar p\u00e5 demokratins grund.<\/em>” <\/p>\n\n\n\n

Skolg\u00e5ngen i Sverige \u00e4r allts\u00e5 en f\u00f6rl\u00e4ngning av vad majoriteten av folket har best\u00e4mt. Barnen ska l\u00e4ra sig att g\u00f6ra likadant i sin tur. I en demokrati best\u00e4mmer majoriteten. Det inneb\u00e4r att minoriteter s\u00e5 som de som vill hemundervisa tvingas g\u00f6ra vad majoriteten best\u00e4mmer. Ett annat ord f\u00f6r detta \u00e4r mobbning<\/a>. Mobbning \u00e4r ocks\u00e5 ett best\u00e5ende problem i skolan. Den som \u00e4r klart\u00e4nkt b\u00f6r inte ha n\u00e5gra problem att koppla ihop vad mobbning beror p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

“Den (skolan) ska fr\u00e4mja alla elevers utveckling och l\u00e4rande samt en livsl\u00e5ng lust att l\u00e4ra.<\/em>” <\/p>\n\n\n\n

Med tanke p\u00e5 den stora m\u00e4ngden hemmasittare<\/a> som inte f\u00e5r sina behov tillgodosedda kan man konstatera att skolan varken fr\u00e4mjar l\u00e4rande eller livsl\u00e5ng lust att l\u00e4ra f\u00f6r alla eftersom den verkliga inl\u00e4rningen sker naturligt ungef\u00e4r som n\u00e4r vi l\u00e4r oss g\u00e5 eller cykla. Den internationella utbildnings-r\u00e5dgivaren Ken Robinson pekar ut detta tydligt i detta TED-f\u00f6redrag<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

“Utbildningen ska f\u00f6rmedla och f\u00f6rankra respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande demokratiska v\u00e4rderingar som det svenska samh\u00e4llet vilar p\u00e5<\/em>.”
<\/p>\n\n\n\n

“M\u00e4nniskolivets okr\u00e4nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde, j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan kvinnor och m\u00e4n samt solidaritet mellan m\u00e4nniskor \u00e4r de v\u00e4rden som skolan ska gestalta och f\u00f6rmedla. I \u00f6verensst\u00e4mmelse med den etik som f\u00f6rvaltats av kristen tradition och v\u00e4sterl\u00e4ndsk humanism sker detta genom individens fostran till r\u00e4ttsk\u00e4nsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.<\/em>“<\/p>\n\n\n\n

Skolan kan vara en rent av livsfarlig plats d\u00e4r vi inte f\u00e5r n\u00e5gra garantier att v\u00e5ra barn inte skadas. N\u00e5gra av de vansinnigheter som p\u00e5g\u00e5r nu \u00e4r till exempel “manning<\/a>” som \u00e4r ett fenomen som sprids bland skolor d\u00e4r skolelever ofrivilligt tvingas sl\u00e5ss efter skoltid och d\u00e4r skolorna inte tar ansvar d\u00e5 det h\u00e4nder efter skoltid. V\u00e5ldet har \u00f6kat<\/a>. Den psykiska oh\u00e4lsan \u00f6kar<\/a>. Flickor riskeras att v\u00e5ldtas<\/a>. P\u00e5 vilket s\u00e4tt f\u00f6rankrar skolan respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna eller fostran till r\u00e4ttsk\u00e4nsla? <\/p>\n\n\n\n

Att inte uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld eller psykisk oh\u00e4lsa \u00e4r m\u00e5ste nog \u00e4nd\u00e5 ses som ett de mest grundl\u00e4ggande sakerna man kan kr\u00e4va av en institution vilken vi tvingas skicka v\u00e5ra barn till i Sverige? <\/p>\n\n\n\n

Alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskors lika v\u00e4rde \u00e4r en av de mest vansinniga sakerna de l\u00e4r ut f\u00f6r m\u00e4nniskor HAR n\u00e4mligen inte n\u00e5got lika v\u00e4rde.<\/a> V\u00e5ra v\u00e4rden definieras av v\u00e5ra handlingar. En m\u00f6rdare eller v\u00e5ldt\u00e4ktsman har inte samma v\u00e4rde som en person som lever fredligt och inte g\u00f6r illa andra personer. Att s\u00e4ga att alla \u00e4r lika v\u00e4rda \u00e4r att ge legitimitet till personer som bryter mot icke-aggressionsprincipen. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller lika v\u00e4rde f\u00f6r barn \u00e4r min tankeg\u00e5ng att alla f\u00f6ds helt nakna och som ett tomt blad. Det genetiska och milj\u00f6n \u00e4r viktig men hur man v\u00e4ljer att agera \u00e4r ett personligt beslut som var och en b\u00f6r ta ansvar f\u00f6r. Det spelar ingen roll hur intelligent en person \u00e4r eller vad den har f\u00f6r bakgrund. Men om ett barn v\u00e4xer upp i ett d\u00e5ligt hem \u00e4r risken st\u00f6rre att barnet tar med sig det d\u00e5liga hemifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Omr\u00e5den d\u00e4r det finns ett st\u00f6rre antal dysfunktionella familjer har helt enkelt inte lika bra skolor som i ett omr\u00e5de d\u00e4r koncentrationen av v\u00e4lfungerande hem \u00e4r st\u00f6rre. Familjerna, kvaliteten p\u00e5 l\u00e4rarna, och hur skolorna styrs \u00e4r nog det som enligt min mening g\u00f6r st\u00f6rst skillnad. Skolorna kommer oavsett hur noggrannt de f\u00f6ljer l\u00e4roplanen vara olika. Eftersom omr\u00e5dena varierar kommer de b\u00e4ttre omr\u00e5dena automatiskt ha b\u00e4ttre skolor. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r or\u00e4ttvist och omoraliskt att inte alla barns f\u00f6r\u00e4ldrar tar v\u00e4l hand om dem. Det strider mot icke-aggressionsprincipen<\/a> och \u00e4r sj\u00e4lva orsaken till att v\u00e4rlden ser ut som den g\u00f6r. Jag har sj\u00e4lv inte n\u00e5gon “priviligerad” bakgrund. Det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarnas ansvar och ingen annans att ta hand om barnet p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r skolan aldrig kommer att vara “likv\u00e4rdig” f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

“Skolan ska vara \u00f6ppen f\u00f6r skilda uppfattningar och uppmuntra att de f\u00f6rs fram.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag kan inte t\u00e4nka mig att kritik mot staten och demokratin skulle diskuteras p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt eftersom skolan \u00e4r finansierad av skatt och det inte finns n\u00e5got incitament fr\u00e5n n\u00e5gon som arbetar d\u00e4r att kritisera den d\u00e5 deras f\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r skattefinansierad.<\/p>\n\n\n\n

“Skolan har ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r de elever som av olika anledningar har sv\u00e5righeter att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r utbildningen. D\u00e4rf\u00f6r kan undervisningen aldrig utformas lika f\u00f6r alla.<\/em>“<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r erk\u00e4nns det visserligen att undervisningen inte kan utformas lika men ingenting n\u00e4mns om ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r s\u00e4rbeg\u00e5vade barn som ligger f\u00f6re. Dessa hamnar i kl\u00e4m. M\u00e5nga m\u00e5r d\u00e5ligt eller f\u00e5r inte det st\u00f6d de beh\u00f6ver eller glider igenom skolan utan utmaningar. Vilken fruktansv\u00e4rt sl\u00f6seri av talanger.<\/p>\n\n\n\n

K\u00f6nsf\u00f6rvirring och normalisering av farliga bete\u00e9nden<\/p>\n\n\n\n

“Skolan ska aktivt och medvetet fr\u00e4mja elevernas lika r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter, oberoende av k\u00f6nstillh\u00f6righet. Skolan har ocks\u00e5 ett ansvar f\u00f6r att <\/em>motverka k\u00f6nsm\u00f6nster<\/em><\/strong> som begr\u00e4nsar elevernas l\u00e4rande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bem\u00f6tta samt vilka krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar som st\u00e4lls p\u00e5 dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som \u00e4r kvinnligt och manligt.” <\/em> och “<\/em> Skolan ska verka f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet. Skolan ska d\u00e4rmed gestalta och f\u00f6rmedla lika r\u00e4ttigheter, m\u00f6jligheter och skyldigheter f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, oberoende av k\u00f6nstillh\u00f6righet\/…\/Skolan ska d\u00e4rigenom bidra till att eleverna utvecklar sin f\u00f6rm\u00e5ga att kritiskt granska k\u00f6nsm\u00f6nster och hur de kan begr\u00e4nsa m\u00e4nniskors livsval och livsvillkor.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u00c4n en g\u00e5ng tas den utstuderande agendan upp med avsikt att minska f\u00f6delsetalen genom att barn undanh\u00e5lls fakta som att m\u00e4n och kvinnor faktiskt \u00c4R biologiskt olika<\/a>. Eller som Stanford-professorn Nirai Shah s\u00e4ger:<\/p>\n\n\n\n

“There was too much data pointing to the biological basis of sex-based cognitive differences to ignore, Halpern says. For one thing, the animal-research findings resonated with sex-based differences ascribed to people. These findings continue to accrue. In a study of 34 rhesus monkeys, for example, males strongly preferred toys with wheels over plush toys, whereas females found plush toys likable. It would be tough to argue that the monkeys\u2019 parents bought them sex-typed toys or that simian society encourages its male offspring to play more with trucks. A much more recent study established that boys and girls 9 to 17 months old \u2014 an age when children show few if any signs of recognizing either their own or other children\u2019s sex \u2014 nonetheless show marked differences in their preference for stereotypically male versus stereotypically female toys.<\/em>“<\/p>\n\n\n\n

Det kr\u00e4vs inte s\u00e5 mycket intelligens f\u00f6r att se att kvinnors och m\u00e4ns kroppar \u00e4r olika och att kvinnor och m\u00e4n har olika intressen. V\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r olika. Vi har olika kromosom-upps\u00e4ttningar vilket g\u00f6r att det \u00e4r en biologisk om\u00f6jlighet att likst\u00e4lla m\u00e4n och kvinnor. Vad som indoktrineras nu \u00e4r totalt vansinne. Att tvinga alla barn att l\u00e4ra sig att det inte \u00e4r n\u00e5gon skillnad mellan m\u00e4n och kvinnor \u00e4r ren barnmisshandel som kan leda till beslut som inte g\u00e5r att \u00e4ndra p\u00e5. Tack vare undanh\u00e5llningen av sanningen \u00f6kar m\u00e4ngden k\u00f6nsdysfori<\/a>. Barn f\u00e5r ibland inte veta vilket k\u00f6n de \u00e4r och styrs i leken s\u00e5 att de inte ska bli typiskt killiga eller tjejiga. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte bara i skolan som den medvetna k\u00f6nsf\u00f6rvirringen sker utan \u00e4ven genom sagostunder med killprinsessor<\/a> och barnprogram som t.ex. Tvillingarna Bob.<\/p>\n\n\n\n

\"dragqueens
Bildmontage om SVTs rapportering om dragqueens p\u00e5 biblioteksturn\u00e9.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Pojkar har biologiskt sett en dragning till tuffa lekar och vapen. Och flickor leker g\u00e4rna lugnare lekar och ritar. Det \u00e4r naturligt. Det handlar inte om n\u00e5got “traditionellt k\u00f6nsm\u00f6nster” som tvingas p\u00e5 utan om vad vi \u00e4r genetiskt programmerade f\u00f6r. M\u00e4nnen \u00e4r genetiskt programmerade f\u00f6r att skydda familjen och jaga. Kvinnorna \u00e4r programmerade f\u00f6r att ta hand om barnen och hemmet. Det skiljer sig s\u00e5klart mellan personer d\u00e5 det finns ett allt mellan manliga kvinnor till kvinnliga m\u00e4n utan manipulering. Men genom att l\u00e4gga sig i och styra det skapas bara f\u00f6rvirring och det blir en obalans av vad som \u00e4r manligt och kvinnligt. M\u00e4n och kvinnor kompletterar varann biologiskt sett. Ingen \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre.

Martin Eriksson i Radio Bubb.la<\/a> s\u00e4ger det s\u00e5 bra om SVTs rapportering om dragqueens-sagostunderna: <\/p>\n\n\n\n

“Det h\u00e4r \u00e4r en perfekt illustration av att den h\u00e4r id\u00e9n, memen om alla likas v\u00e4rde \u00e4r en absolut livsfarlig id\u00e9 d\u00e4rf\u00f6r att det exakt \u00e4r den h\u00e4r typen av saker som den anv\u00e4nds till. Det \u00e4r t\u00e4nkt att anv\u00e4nda den till. Dvs att lyfta fram sjuka, perversa och farliga beteenden f\u00f6r att s\u00e4ga att vi m\u00e5ste tolerera dem. Vi m\u00e5ste tolerera dem och acceptera deras skadliga effekter p\u00e5 grund av allas lika v\u00e4rde. Om avvisar n\u00e5gonting och s\u00e4ger att “det d\u00e4r \u00e4r sjukt, det det d\u00e4r \u00e4r felaktigt, det d\u00e4r \u00e4r omoraliskt, d\u00e5 har vi brutit mot v\u00e4rdegrunden och allas lika v\u00e4rde. \u00c4ven den som \u00e4gnar sig \u00e5t n\u00e5got som \u00e4r sjukt omoraliskt har samma v\u00e4rde<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Skolans uppdrag<\/p>\n\n\n\n

“Skolans uppdrag \u00e4r att fr\u00e4mja l\u00e4rande d\u00e4r individen stimuleras att inh\u00e4mta och utveckla kunskaper och v\u00e4rden. Skolan ska i samarbete med hemmen fr\u00e4mja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsk\u00e4nnande individer och medborgare.<\/em>“<\/p>\n\n\n\n

Po\u00e4ngen med skolan \u00e4r inte bara att styra barnen under tiden de \u00e4r i skolan utan efter skolan ocks\u00e5. Jag minns sj\u00e4lv fr\u00e5n min egen skoltid hur allt, verkligen allt handlade om livet i skolan. Jag kan t\u00e4nka mig att det \u00e4r striktare nu eftersom skolan misslyckas med sitt uppdrag resultatm\u00e4ssigt s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

“Utbildning och fostran \u00e4r i djupare mening en fr\u00e5ga om att \u00f6verf\u00f6ra och utveckla ett kulturarv – v\u00e4rden, traditioner, spr\u00e5k, kunskaper – fr\u00e5n en generation till n\u00e4sta. Skolan ska vara ett st\u00f6d f\u00f6r familjerna i deras ansvar f\u00f6r barnens fostran och utveckling. Arbetet m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ske i samarbete med hemmen<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r kan vi tydligt se att po\u00e4ngen med skolan \u00e4r att fostra barnen och “utveckla ett kulturarv”. Detta sker genom den programmering som f\u00f6rsigg\u00e5r. Vi \u00e4r dock djur och inte robotar. Misslyckandet visar sig fr\u00e4mst i den allm\u00e4nna psykiska oh\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n

“Skolan har i uppdrag att f\u00f6rmedla och f\u00f6rankra grundl\u00e4ggande v\u00e4rden och fr\u00e4mja elevernas l\u00e4rande f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00f6rbereda dem f\u00f6r att leva och verka i samh\u00e4llet. Skolan ska f\u00f6rmedla de mer best\u00e4ndiga kunskaper som utg\u00f6r den gemensamma referensram alla i samh\u00e4llet beh\u00f6ver<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Med v\u00e4rden menas det demokrati och v\u00e4rdegrund: Att omyndighetsf\u00f6rklara familjer och bereda v\u00e4g f\u00f6r degenerering och allm\u00e4n samh\u00e4llskollaps eftersom en fungerande familj \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r det psykiska v\u00e4lbefinnandet och f\u00f6r att ge en grund f\u00f6r den kommande generationen. <\/p>\n\n\n\n

“Spr\u00e5k, l\u00e4rande och identitetsutveckling \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rknippade. Genom rika m\u00f6jligheter att samtala, l\u00e4sa och skriva ska varje elev f\u00e5 utveckla sina m\u00f6jligheter att kommunicera och d\u00e4rmed f\u00e5 tilltro till sin spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5ga<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Att l\u00e4ra sig kommunikation g\u00f6r man i den verkliga v\u00e4rlden med riktiga m\u00e4nniskor och genom att l\u00e4ra sig respekt och hyfs fr\u00e5n sina famlljer. Det g\u00e5r om\u00f6jligtvis att g\u00f6ra i en stor klass med ett stort antal j\u00e4mn\u00e5riga och avsaknad av uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n de f\u00e5 vuxna som finns d\u00e4r. Min erfarenhet \u00e4r att man l\u00e4r sig kommunicera p\u00e5 ett bra s\u00e4tt i den verkliga v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

“Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och v\u00e4xa med sina uppgifter<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Om skolan hade stimulerat varje elev hade det inte funnits klagom\u00e5l fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar med s\u00e4rbeg\u00e5vade barn eller andra barn som inte passar in i mallen. <\/p>\n\n\n\n

Det sociala<\/p>\n\n\n\n

” Skolan ska str\u00e4va efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att l\u00e4ra.<\/em>” <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Skolan \u00e4r perfekt f\u00f6r socialiseringen eller vad tycker du? S\u00e4g din mening i kommentarsf\u00e4ltet nedan. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

“Varje elev har r\u00e4tt att i skolan f\u00e5 utvecklas, k\u00e4nna v\u00e4xandets gl\u00e4dje och f\u00e5 erfara den tillfredsst\u00e4llelse som det ger att g\u00f6ra framsteg och \u00f6vervinna sv\u00e5righeter<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en om\u00f6jlighet i en situation d\u00e4r s\u00e5 f\u00e5 vuxna ska tillgodose s\u00e5 m\u00e5nga barns behov. Alla barn \u00e4r olika. Skolans utbildning b\u00f6r och kan ej vara likv\u00e4rdig. Skolan kommer aldrig vara en plats f\u00f6r de som inte passar in i mallen f\u00f6r mainstream-normer och de som m\u00e5r d\u00e5ligt av brist p\u00e5 anknytning eller mobbning.<\/p>\n\n\n\n

Skolans m\u00e5l<\/p>\n\n\n\n

Vidare ber\u00e4ttas det om skolans m\u00e5l d\u00e4r barnet ska f\u00e5 kunskaper f\u00f6r det livet efter den. Problemet \u00e4r att barn blir d\u00e5ligt utrustade med det de f\u00e5r l\u00e4ra sig i skolan d\u00e5 lusten att l\u00e4ra sig avg\u00f6rs av barnets intresse. F\u00e5 l\u00e4rare kan f\u00e5nga intresset p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att barnet vill l\u00e4ra sig mer. Min erfarenhet \u00e4r mindre \u00e4n en handfull s\u00e5dana l\u00e4rare p\u00e5 en hel livstids skolg\u00e5ng. Det \u00e4r som ett lotteri. Man har tur om man f\u00e5r en bra l\u00e4rare. Alla de m\u00e5l som radas upp \u00e4r saker som en engagerad familj kan och b\u00f6r ta hand om sj\u00e4lva. Det b\u00f6r vara deras beslut och inte skolans.<\/p>\n\n\n\n

Risken \u00e4r stor att tiden i skolan spenderas p\u00e5 att ha tr\u00e5kigt och att fokusera p\u00e5 kamraterna ist\u00e4llet f\u00f6r inl\u00e4rning s\u00e5 det kan bli som att sitta av tiden. Mina personliga erfarenheter med flera praktikanter i v\u00e5rt f\u00f6retag fr\u00e5n ansedda skolor \u00e4r just att de betedde sig som de satt av tiden. Inl\u00e4rning kan inte ske med tv\u00e5ng. Vi \u00e4r djur – inte robotar. Vi presterar inte bra i f\u00e5ngenskap. Det \u00e4r ett oerh\u00f6rt stort sl\u00f6seri med resurser.<\/p>\n\n\n\n

“L\u00e4raren ska f\u00f6rbereda eleverna f\u00f6r delaktighet och medansvar och f\u00f6r de r\u00e4ttigheter och skyldigheter som pr\u00e4glar ett demokratiskt samh\u00e4lle<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n

Det kr\u00e4vs noggrann programmering f\u00f6r att minska risken att barnen senare ifr\u00e5gas\u00e4tta v\u00e5ldsmonopolet och funderar p\u00e5 fredliga alternativ. Det finns inget utrymme f\u00f6r diskussion till vad alternativen skulle vara och kritik av att den centraliserade “demokratin” d\u00e4r makten och besluten flyttas l\u00e5ngt bort fr\u00e5n de de p\u00e5verkar.<\/p>\n\n\n\n

Betyg<\/p>\n\n\n\n

Vidare i l\u00e4roplanen tas betygs\u00e4ttning upp. Skolan \u00e4r inte frivillig. De nationella proven \u00e4r till f\u00f6r att se hur mycket eleven har snappat upp av vad som l\u00e4rts ut – allts\u00e5 hur mycket eleven kan repetera. En stor del av betygs\u00e4ttningen beror p\u00e5 dessa prov men \u00e4ven hur eleven presterar annars. I slutet av l\u00e4roplanen hittar man l\u00e4roplaner d\u00e4r det specifieras exakt vad barnen ska l\u00e4ra sig och i vilket \u00e5ldersspann. Man ska liksom skrapa p\u00e5 ytan i varje \u00e4mne ist\u00e4llet f\u00f6r att fokusera sig p\u00e5 n\u00e5got man verkligen \u00e4r intresserad av. Forskning<\/a> visar att intresse-baserad inl\u00e4rning ger b\u00e4ttre resultat, det \u00e4r s\u00e5 unschooling<\/a> fungerar. <\/p>\n\n\n\n

Sammanfattning<\/p>\n\n\n\n

Den svenska skolan h\u00f6r till en f\u00f6rg\u00e5ngen tid d\u00e5 det kr\u00e4vdes bemanning till sysslor som idag kan automatiseras. L\u00e4roplanen och dess kursplaner \u00e4r s\u00e5 pass specifierade att det knappt finns n\u00e5got sv\u00e4ngrum f\u00f6r en personlig anpassning. Den \u00e4r till f\u00f6r att indoktrinera och f\u00f6rbereda barnen f\u00f6r ett liv d\u00e4r man tidigare beh\u00f6vde kunna f\u00f6lja order och repetera. Idag har vi AI och robotar som utf\u00f6r s\u00e5dana jobb. Det som kr\u00e4vs idag f\u00f6r m\u00e5nga yrken \u00e4r att g\u00f6ra s\u00e5dant som robotar inte kan g\u00f6ra som att komma p\u00e5 kreativa l\u00f6sningar och att t\u00e4nka utanf\u00f6r ramarna.<\/p>\n\n\n\n

Att sitta av tid i skolan i minst 10 \u00e5r under tv\u00e5ng och f\u00f6lja order \u00e4r enilgt min mening roten till den \u00f6kande psykiska oh\u00e4lsan. <\/p>\n\n\n\n

Den beror ocks\u00e5 p\u00e5 avsaknaden av god anknytning. Vi \u00e4r djur som \u00e4r beroende av tryggheten fr\u00e5n v\u00e5ra n\u00e4rmaste f\u00f6r att kunna utvecklas optimalt. V\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r inte fullt utvecklade n\u00e4r vi f\u00f6ds. Vi beh\u00f6ver n\u00e4rheten fr\u00e5n v\u00e5ra n\u00e4rmaste i \u00e5ratal innan vi sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan ta oss an v\u00e4rlden. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4ra oss fr\u00e5n v\u00e5ra famiijer l\u00e4r vi oss bete\u00e9ndem\u00f6nster \u00e1 la flugornas herre fr\u00e5n j\u00e4mn\u00e5riga.<\/p>\n\n\n\n

Po\u00e4ngen med skolan \u00e4r som jag skrivit om tidigare<\/a> egentligen inte att l\u00e4ra sig utan att socialiseras och indoktrineras. L\u00e4roplanen m\u00e5ste f\u00f6ljas enligt lag. Den specificerar nedbrytande och icke-fakta-baserade indoktrineringskrav som exempelvis att l\u00e4ra ut “allas lika v\u00e4rde” och f\u00f6rvirrar barn genom att inte l\u00e5ta dem veta sanningen om att det faktiskt \u00e4r biologiska skillnader mellan k\u00f6nen som man inte kan korrigera genom att se dem som sociala konstruktioner. F\u00f6rvirringen \u00e4r oerh\u00f6rt destruktivt f\u00f6r barns v\u00e4lm\u00e5ende, kan bli grunden till o\u00e5terkalleliga livsbeslut och kommer med stor s\u00e4kerhet minska nativiteten med flit.<\/p>\n\n\n\n

\"kromosomer\"<\/figure>\n\n\n\n

Har du l\u00e4st l\u00e4roplanen? Vad tycker du om den och min genomg\u00e5ng av den? Diskutera g\u00e4rna i kommentarsf\u00e4ltet!<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r f\u00f6ljer en kortfattad genomg\u00e5ng av den enligt lag obligatoriska l\u00e4roplanen som alla skolor m\u00e5ste f\u00f6lja. \u00c4ven om man har ett allvarligt sjukt barn och f\u00e5r m\u00f6jlighet att hemundervisa m\u00e5ste denna l\u00e4roplan f\u00f6ljas. Vem best\u00e4mmer l\u00e4roplanen? I Sverige r\u00e5der det demokrati. Alla lagar best\u00e4ms i riksdagen av folkvalda representanter. En av dessa lagar \u00e4r skollagen. […]\n","protected":false},"author":2,"featured_media":12860,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[75],"tags":[341,345,344,343],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12845"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12845"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12845\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12845"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12845"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12845"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}