{"id":8433,"date":"2018-05-23T11:14:00","date_gmt":"2018-05-23T11:14:00","guid":{"rendered":"http:\/\/31.28.90.232\/~denandraresan198\/2018\/05\/vad-ar-egentligen-fredligt-foraldraskap\/"},"modified":"2019-03-08T20:24:09","modified_gmt":"2019-03-08T20:24:09","slug":"vad-ar-egentligen-fredligt-foraldraskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.denandraresan.com\/2018\/05\/vad-ar-egentligen-fredligt-foraldraskap\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r egentligen &#8220;fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap&#8221;?"},"content":{"rendered":"<div class=\"separator\" style=\"clear: both; text-align: center;\">\n<a href=\"https:\/\/1.bp.blogspot.com\/-t4A1dq9527g\/WwVFbfy1KFI\/AAAAAAABBeA\/hcpCiZZ-ihsSojyXb_MXQhpkEHqWESYvACLcBGAs\/s1600\/fredligt.jpg\" imageanchor=\"1\" style=\"margin-left: 1em; margin-right: 1em;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" border=\"0\" data-original-height=\"1147\" data-original-width=\"1600\" height=\"458\" src=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/fredligt.jpg\" width=\"640\" \/><\/a><\/div>\n<div class=\"separator\" style=\"clear: both; text-align: center;\">\n<\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n<\/div>\n<p>Jag skriver ganska mycket om fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap i bloggen men kom p\u00e5 att jag har gl\u00f6mt att ber\u00e4tta mer om vad det egentligen inneb\u00e4r, s\u00e5 h\u00e4r kommer en relativt kort beskrivning.<\/p>\n<p><b>Fredligt F\u00f6r\u00e4ldraskap<\/b>&nbsp;(peaceful parenting) beskriver ett s\u00e4tt att vara f\u00f6r\u00e4lder som f\u00f6rs\u00f6ker m\u00f6ta barnets och f\u00f6r\u00e4ldrarnas biologiska och k\u00e4nslom\u00e4ssiga behov p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt utan v\u00e5ld. Man kan beskriva det p\u00e5 flera s\u00e4tt. Det finns n\u00e5got som kallas &#8220;<b>n\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldraskap<\/b>&#8221; ocks\u00e5, (attachment parenting), som man l\u00e4tt kan blanda ihop det med. Jag skulle s\u00e4ga att filosofin \u00e4r ganska snarlik men skiljer sig fr\u00e5n n\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldraskap genom friheten som \u00e4r sj\u00e4lva grundpelaren. Frihet betyder enkelt uttryckt att inte vara begr\u00e4nsad p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Och i det h\u00e4r fallet s\u00e5l\u00e4nge det inte g\u00e5r i konflikt med f\u00f6r\u00e4lderns moraliska ansvar att ta hand om barnet s\u00e5 att det inte skadar sig och f\u00e5r med sig vad hon eller han beh\u00f6ver i vuxenlivet. Allts\u00e5 tv\u00e4rtom mot v\u00e5ld och tv\u00e5ng. N\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldraskap \u00e4r sj\u00e4lvklart en fredligare v\u00e4g att g\u00e5 \u00e4n att vara vanlig mainstream-f\u00f6r\u00e4lder men ett fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap \u00e4r ett steg \u00e4nnu l\u00e4ngre skulle jag s\u00e4ga, d\u00e5 jag m\u00e4rkt att n\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldrar tar till sig vissa fredliga metoder men utel\u00e4mnar andra. (tex b\u00e4r barnet i b\u00e4rsjal men tvingar det gr\u00e5tande barnet till dagis).<\/p>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nTermen &#8220;n\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ldraskap&#8221; inneb\u00e4r allts\u00e5 till viss del tv\u00e5ng. Kanske n\u00e5gra f\u00f6rsvarar sig med att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt medan en fredlig f\u00f6r\u00e4lder anser att det inte \u00e4r det.&nbsp;<\/div>\n<div>\n<br \/>\nEn fredlig f\u00f6r\u00e4lder f\u00f6ljer <a href=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/2015\/08\/icke-aggressionsprincipen-och-det-egna\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><b>icke-aggressionsprincipen<\/b><\/a> och v\u00e4rnar om \u00e4gander\u00e4tten till sig sj\u00e4lvt. Det vill s\u00e4ga att man utg\u00e5r fr\u00e5n att <a href=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/2015\/08\/vem-ager-barnet\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><b>barnet \u00e4ger sig sj\u00e4lvt<\/b><\/a> och att f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6rmyndar honom eller henne. Vilket inneb\u00e4r att staten inte \u00e4ger barnen och inte har r\u00e4tt att tvinga dem. Barnet har inte m\u00f6jligheten att v\u00e4lja sin f\u00f6delse eller sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Barnet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den enda individ som har en positiv r\u00e4tt knuten till en annan individ &#8211; det vill s\u00e4ga mamman och pappan. Det h\u00e4r tankes\u00e4ttet omkullkastar allt vi har l\u00e4rt oss om hur v\u00e5ra liv ska se ut i v\u00e5rt samh\u00e4lle idag.<\/p>\n<p>Varje barn har och formar sin egen personlighet utifr\u00e5n sina medf\u00f6dda egenskaper och unika livserfarenheter. Det viktiga \u00e4r att barnet trivs med sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6r\u00e4ldrar eftersom det \u00e4r det enda barnet inte kan v\u00e4lja bort. Barnets f\u00f6r\u00e4ldrars plikt \u00e4r att se efter honom eller henne p\u00e5 det b\u00e4sta s\u00e4tt de kan utifr\u00e5n sina m\u00f6jligheter och ger de verktyg som beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna ta hand om sig sj\u00e4lvt i vuxenlivet p\u00e5 ett optimalt s\u00e4tt. F\u00f6r detta kr\u00e4vs n\u00e5got annat \u00e4n vanligt f\u00f6r\u00e4ldraskap.&nbsp;<\/p><\/div>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nFredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap ska inte blandas ihop med ett till\u00e5tande f\u00f6r\u00e4ldraskap (permissive parenting). Detta betyder att man har en &#8220;fri uppfostran&#8221; d\u00e4r barnet g\u00f6r precis vad som helst utan att ta h\u00e4nsyn till andra eller ta konsekvenser. Fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap \u00e4r absolut inte den l\u00e4ttaste v\u00e4gen att g\u00e5. Man m\u00e5ste hela tiden t\u00e4nka p\u00e5 hur man sj\u00e4lv beter sig och kunna argumentera och \u00f6vertyga ist\u00e4llet f\u00f6r att tvinga. Att bete sig 100% korrekt hela tiden som fredlig f\u00f6r\u00e4lder kan nog ingen men det handlar helt enkelt om att t\u00e4nka p\u00e5 sitt eget agerande och utg\u00e5 fr\u00e5n det h\u00e4r tankes\u00e4ttet s\u00e5 att man st\u00e4ller sig s\u00e5 n\u00e4ra det g\u00e5r genom att st\u00e4ndigt l\u00e4ra sig och f\u00f6rb\u00e4ttra sig.<\/div>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nI Radio Frihetligt ber\u00e4ttar jag lite om hur man kan g\u00f6ra f\u00f6r att inte tvinga och lite mer om sj\u00e4lva filosofin. (fast vi hinner inte bara glida lite p\u00e5 ytan s\u00e5klart, d\u00e5 det finns v\u00e4ldigt mycket mer att ta upp.)<\/p>\n<\/div>\n<p><iframe frameborder=\"no\" scrolling=\"no\" src=\"https:\/\/w.soundcloud.com\/player\/?visual=true&amp;url=https%3A%2F%2Fapi.soundcloud.com%2Ftracks%2F444795051&amp;show_artwork=true&amp;maxwidth=960&amp;maxheight=1000&amp;dnt=1\" style=\"height: 177.083px; width: 100%;\"><\/iframe> <\/p>\n<p><\/p>\n<div>\n<br \/>\nS\u00e5 kort och gott handlar fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap om&nbsp; att lyssna och &#8220;se&#8221; barnet och att man inte anv\u00e4nder straff eller v\u00e5ld. Det finns flera anledningar att v\u00e4lja den h\u00e4r v\u00e4gen. De fr\u00e4msta tycker jag, \u00e4r att stress skadar hj\u00e4rnan, och att jag vill att mina barn ska k\u00e4nna sig trygga. Jag vill att de ska knyta an till oss f\u00f6r\u00e4ldrar och att vi ska finnas i varandras liv i framtiden \u00e4ven n\u00e4r de \u00e4r fria att v\u00e4lja bort oss om de vill.<\/p>\n<p><b>Att m\u00f6ta sp\u00e4dbarnets behov p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r biologiskt och psykologiskt riktigt:<\/b><\/p>\n<p>Sp\u00e4dbarnet \u00e4r inte f\u00e4rdigutvecklad f\u00f6r att kunna st\u00e5 p\u00e5 egna ben. M\u00e4nniskobarn f\u00f6ds p\u00e5 tok f\u00f6r tidigt f\u00f6r att de har st\u00f6rre hj\u00e4rna. F\u00f6r att huvudet ens ska kunna komma ut m\u00e5ste barnet f\u00f6das tidigare \u00e4n dess kropp och motorik hinner utvecklas f\u00f6r att tex kunna st\u00e5 p\u00e5 sina egna ben som en kalv till exempel. Ett s\u00e5 pass litet barn beh\u00f6ver hj\u00e4lp med n\u00e4stan allting och har ett behov av att vara n\u00e4ra sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Genom att <b>b\u00e4ra i b\u00e4rsjal<\/b> kan mamman eller pappan ge sitt barn trygghet p\u00e5 ett bekant s\u00e4tt, lite som det k\u00e4ndes i magen, i den nya v\u00e4rlden. Att bli buren hj\u00e4lper dessutom till n\u00e4r magen \u00e4r orolig, och f\u00e5r ut rapar smidigt av sig sj\u00e4lvt, efter till exempel amning. B\u00e4ra barn har m\u00e4nniskan gjort i alla tider. F\u00f6r att barnet inte kan l\u00e4mnas n\u00e5gonstans sj\u00e4lv eftersom det d\u00e5 kan bli upp\u00e4tet eller frysa ihj\u00e4l. F\u00f6r att det \u00e4r praktiskt och man kan g\u00f6ra saker samtidigt som barnet sitter fast p\u00e5 en. F\u00f6r att en korrekt b\u00e4rposition hj\u00e4lper till att h\u00e5lla h\u00f6ften i r\u00e4tt position och g\u00f6r s\u00e5 att barnets huvud inte blir platt. F\u00f6r att barnet k\u00e4nner sig tryggt n\u00e4r det f\u00e5r h\u00f6ra f\u00f6r\u00e4lderns hj\u00e4rtslag och k\u00e4nna v\u00e4rmen. Det finns m\u00e5nga fler argument f\u00f6r att b\u00e4ra i b\u00e4rsjal men de h\u00e4r \u00e4r de viktigaste tycker jag.<\/p>\n<p>Jag skulle vilja kalla det f\u00f6r att barnets f\u00f6rsta tid i den nya v\u00e4rlden egentligen \u00e4r den <b>fj\u00e4rde trimestern<\/b>. Som att vara gravid men utanf\u00f6r kroppen. Helt beroende av sin mors kropp f\u00f6r att kunna \u00f6verleva. Barnet f\u00e5r inte n\u00e4ringen genom navelsstr\u00e4ngen l\u00e4ngre utan genom att suga p\u00e5 mammans br\u00f6st. Mj\u00f6lken \u00e4r dessutom som ett slags mirakel-elixir som motverkar alla m\u00f6jliga sjukdomar och som kan anv\u00e4ndas p\u00e5 s\u00e4tt ocks\u00e5, som till exempel n\u00e4sspray och som salva mot utslag. <b>Amningen<\/b> \u00e4r n\u00e5got som borde vara en sj\u00e4lvklarhet men som inte kan f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lv. Det g\u00e5r inte att tj\u00e4na pengar p\u00e5 amning men man kan g\u00f6ra det p\u00e5 konstgjorda preparat genom att g\u00f6ra reklam f\u00f6r det och genom att l\u00e4gga \u00f6ver f\u00f6rlossningsv\u00e5rden och &#8220;ansvaret&#8221; f\u00f6r amningen p\u00e5 staten s\u00e5 att amningen till slut f\u00f6rloras. Staten tj\u00e4nar pengar p\u00e5 br\u00f6stmj\u00f6lksers\u00e4ttning. Information om amningen f\u00f6rvr\u00e4ngs iochmed att det ocks\u00e5 skapar anknytning till modern och det motverkar viljan att l\u00e4mna \u00f6ver barnen alldeles f\u00f6r tidigt till statens f\u00f6rvar, i form av dagis.<\/p>\n<div class=\"separator\" style=\"clear: both; text-align: center;\">\n<a href=\"https:\/\/4.bp.blogspot.com\/-auz4y4JDixU\/WwVDPgg_Z6I\/AAAAAAABBdk\/S31SFpxnZboW42ZRaqZ9OQQy9M3pUlqDACKgBGAs\/s1600\/IMG_20180511_180230.jpg\" imageanchor=\"1\" style=\"margin-left: 1em; margin-right: 1em;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" border=\"0\" data-original-height=\"1200\" data-original-width=\"1600\" height=\"480\" src=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/IMG_20180511_180230.jpg\" width=\"640\" \/><\/a><\/div>\n<div style=\"text-align: center;\">\n<\/div>\n<p>\nEn bortgl\u00f6md kunskap som har varit en naturlig del i m\u00e4nniskornas liv i miljontals \u00e5r \u00e4r att hj\u00e4lpa sina bebisar med toa-bes\u00f6ken. Bl\u00f6jor \u00e4r ett relativt nytt p\u00e5fund som verkligen f\u00f6renklar vardagen f\u00f6r nyblivna f\u00f6r\u00e4ldrar men samtidigt tr\u00e4nar barnet att smutsa ner sig i bl\u00f6jan. Detta \u00e4r onaturligt och det tar tid att v\u00e4nja av sig vid bl\u00f6jor. S\u00e4rskilt de som g\u00f6r att det k\u00e4nns torrt fast det inte \u00e4r det. Man kan hj\u00e4lpa barnet med att kissa och bajsa p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt \u00e4ven i v\u00e5ra moderna liv. Det kallas <b>Elimination Communication<\/b>&nbsp;p\u00e5 engelska eller enkelt uttryckt EC p\u00e5 svenska. <a href=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/2017\/09\/bebis-pa-potta-att-forsta-och-hjalpa\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">H\u00e4r<\/a> kan du l\u00e4sa lite om hur man kan g\u00f6ra det.<\/p>\n<p>N\u00e5got annat som inte tas f\u00f6r givet i v\u00e5r kultur \u00e4r att <b>sova tillsammans<\/b>. Precis som jag skrev om att b\u00e4ras ovan s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra d\u00f6den att l\u00e4mnas ensam s\u00e5 det \u00e4r programmerat i v\u00e5ra gener att sova tillsammans och k\u00e4nna kroppsv\u00e4rmen fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldern. I m\u00e5nga andra kulturer skulle det ses som barnmisshandel att sova separat, \u00e4ven f\u00f6r st\u00f6rre barn. Gr\u00e5t och skrik \u00e4r en tydlig indikator p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel och att man ska r\u00e4tta till det. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sp\u00e4dbarn som l\u00e4mnas ensamma gr\u00e5ter.<\/p>\n<p><b>F\u00f6rskola i alldeles f\u00f6r tidig \u00e5lder<\/b> (innan 3) \u00e4r norm i Sverige. Helst fr\u00e5n 1 \u00e5rs \u00e5lder. Det \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r riktigt galet n\u00e4r det g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt att ett helt samh\u00e4lle (n\u00e4stan) sl\u00e4par sina gr\u00e5tande bebisar till f\u00f6rskolan och g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n \u00f6vertygade att det \u00e4r ska vara s\u00e5. F\u00f6r\u00e4ldrarna har tappat kopplingen till det naturliga helt enkelt. Barnet gr\u00e5ter = N\u00e5got \u00e4r fel. Barnet beh\u00f6ver n\u00e4rhet. Inte l\u00e4mnas in p\u00e5 f\u00f6rvaring. De f\u00e5 som inte l\u00e4mnar in barnen p\u00e5 f\u00f6rskolan vid ett \u00e5rs \u00e5lder f\u00e5r ofta kritik och fr\u00e5gor fr\u00e5n familj och bekantskapskretsen n\u00e4r barnet ska b\u00f6rja p\u00e5 dagis. F\u00f6r att de gjorde s\u00e5 sj\u00e4lva och det f\u00f6rv\u00e4ntas av dem. F\u00f6r de f\u00e5 som k\u00e4mpar mot blickar och anklagelser, vill jag bara s\u00e4ga en sak: Ni lever i en bubbla. Det \u00e4r ni som \u00e4r normala. I resten av v\u00e4rlden \u00e4r det ytterst f\u00e5 som l\u00e4mnar in sina bebisar p\u00e5 institution. I m\u00e5nga l\u00e4nder, tex h\u00e4r i \u00d6steuropa, tar de inte ens emot barn under 3 \u00e5r i f\u00f6rskolan. F\u00f6r att de inte kan g\u00e5 p\u00e5 toaletten sj\u00e4lv och kommunicera. Borde inte det h\u00e4r vara den allra st\u00f6rsta varningssignalen: Barnen kan ju inte kommunicera sina behov med fr\u00e4mlingarna, och f\u00e5r s\u00e4kerligen inte den v\u00e5rd och n\u00e4rhet de skulle f\u00e5tt med en vuxen som tar hand om dem n\u00e4r det kanske g\u00e5r en vuxen p\u00e5 15 ett-\u00e5ringar? Ekvationen \u00e4r om\u00f6jlig. Det finns bara en anledning till att l\u00e4mna in s\u00e5 pass sm\u00e5 barn till f\u00f6rvaring: F\u00f6r att man inte har planerat f\u00f6r sm\u00e5barns\u00e5ren och jobbar och betalar skatt. Till ett system som forts\u00e4tter att finansiera den h\u00e4r typen av ondska att bryta ner sm\u00e5 barn som kommer g\u00f6ra s\u00e5h\u00e4r i sin tur. Det f\u00f6rsv\u00e5rar att bryta cirkeln. Det finns absolut inget fel p\u00e5 att l\u00e4mna barnen med vuxna som de k\u00e4nner v\u00e4l eller p\u00e5 en f\u00f6rskola d\u00e4r personalen hinner ta hand om dem och engagerar sig n\u00e4r de \u00e4r mogna f\u00f6r det och kan tala om vad de beh\u00f6ver. Modellen som den ser ut idag i Sverige \u00e4r dock f\u00f6rkastlig och helt of\u00f6renlig med ett fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap.<\/p>\n<table align=\"center\" cellpadding=\"0\" cellspacing=\"0\" class=\"tr-caption-container\" style=\"margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"text-align: center;\"><a href=\"https:\/\/2.bp.blogspot.com\/-A_meuGz22Sg\/WwVAwSPrL6I\/AAAAAAABBdM\/hQnxN8Bx2VADWr4KGMOU6gtH2LSI2TSIwCKgBGAs\/s1600\/IMG_20180522_211611.jpg\" imageanchor=\"1\" style=\"margin-left: auto; margin-right: auto;\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" border=\"0\" data-original-height=\"1200\" data-original-width=\"1600\" height=\"480\" src=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/IMG_20180522_211611.jpg\" width=\"640\" \/><\/a><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td class=\"tr-caption\" style=\"text-align: center;\">Kl: 21:30 en vanlig tisdag. 6-\u00e5ringen l\u00e4ser om hur man kan bygga en raket och planerar att g\u00f6ra det. Samtidigt har 8-\u00e5ringen tagit reda p\u00e5 att hur man kan bygga en explosiv raket av syre som reagerar med v\u00e4te. Jag kan inte t\u00e4nka mig att de skulle kunna ha tid att s\u00e4tta sig in i s\u00e5nt h\u00e4r om de skulle tvingas upp kl:7 varje dag.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<div style=\"text-align: center;\">\n<\/div>\n<p>Det h\u00e4r f\u00f6r oss in p\u00e5 skolan. <b>Fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap \u00e4r tv\u00e4rtom mot tv\u00e5ng och skolan \u00e4r obligatorisk<\/b> (i Sverige). S\u00e5 de krockar. Det fr\u00e4msta knepet f\u00f6r en fredlig f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r unschooling eller n\u00e5gon form av kooperativ\/demokratisk skola, d\u00e4r barnet blir sett och \u00e4r delaktig. Man kan dessutom l\u00e4ra sig mycket mer effektivt p\u00e5 egen hand. Du \u00e4r ingen h\u00e5rddisk som man kan g\u00f6ra in ett USB-stick med information i. Du kan inte programmeras som n\u00e5gon annan vill utan du m\u00e5ste vilja det. Vad skolan (som den ser ut p\u00e5 de flesta h\u00e5ll i Sverige) g\u00f6r \u00e4r att bryta ner viljan, nyfikenheten och kreativiteten vilket skapar en stor m\u00e4ngd laglydiga medelm\u00e5ttor som betalar skatt och g\u00f6r vad de blir tillsagda. P\u00e5 bekostnad av psyket och h\u00e4lsan och framf\u00f6rallt samh\u00e4llet. Det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n kopplingen mellan den \u00f6kade m\u00e4ngden psykiska \u00e5kommor och fattigdom och statens \u00f6kande storlek och inflytande. Det finns s\u00e5klart l\u00e4rare som \u00e4r toppenbra och engagerande vilket har varit min egen erfarenhet. De \u00e4r f\u00e5 men de finns, och de g\u00f6r en oerh\u00f6rd skillnad. Men n\u00e4r bara kanske 5% av ens tid spenderas med s\u00e5dana l\u00e4rare och resterande 95% av tiden sitts av, som ett f\u00e4ngelsestraff, s\u00e5 \u00e4r det 95% av tiden som \u00e4r bortkastad.<\/p>\n<p>Ju \u00e4ldre barnen blir desto mer f\u00f6rst\u00e5r de om sin omv\u00e4rld och desto mer eget ansvar f\u00e5r de. Konflikter kan l\u00f6sas p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt som jag beskriver i podcasten ovan genom utreda sj\u00e4lva orsaken och analysera den tills att man slipper ha den konfliken l\u00e4ngre. Man kan sj\u00e4lvklart g\u00f6ra p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Ju mer man sn\u00f6ar in sig i filosofin desto mer kreativa l\u00f6sningar kan man komma p\u00e5. Det vill s\u00e4ga:&nbsp;<b>fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap handlar om hantera orsaken ist\u00e4llet f\u00f6r att hantera symptomen <\/b>p\u00e5 de problem som uppst\u00e5r. Det handlar om att argumentera sin sak. Och att planera f\u00f6r framtiden. Alla vet v\u00e4l att v\u00e5ld f\u00f6der v\u00e5ld.<\/p>\n<\/div>\n<div>\n<b>Mer resurser om fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap:<\/b><\/div>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nL\u00e4slista: kommer snart!<\/div>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nHemsidan <a href=\"https:\/\/www.fredligaforaldrar.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Fredliga f\u00f6r\u00e4ldrar<\/a><\/div>\n<div>\n<\/div>\n<div>\nFacebook-sidan <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/peacefulparentsweden\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Fredligt F\u00f6r\u00e4ldraskap<\/a><\/p>\n<p>Fredsmaximet:<br \/>\n<a href=\"https:\/\/soundcloud.com\/mises-se\/27-utan-fredsmaxim-ingen-dans\">https:\/\/soundcloud.com\/mises-se\/27-utan-fredsmaxim-ingen-dans<\/a><\/p>\n<p>V\u00e5ra v\u00e4nner och rekommendationer:<br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.denandraresan.com\/\">http:\/\/www.denandraresan.com<\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.mises.se\/\">http:\/\/www.mises.se<\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/bubb.la\/\">http:\/\/bubb.la<\/a><\/p>\n<p>Var jag f\u00f6rst h\u00f6rde talas om &#8220;Peaceful parenting&#8221;: Se Stefan Moleneyx youtube-kanal, tex <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=EXMKRJyedmg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">denna<\/a>.<\/p>\n<p><i>Disclaimer:<\/i><br \/>\n<i><br \/><\/i><br \/>\n<i>Det h\u00e4r \u00e4r mina \u00e5sikter som baseras p\u00e5 mina erfarenheter, min bakgrund och vad jag har l\u00e4rt mig. Som med allt annat i livet, ta inget f\u00f6r givet att det ska vara precis som n\u00e5gon skriver utan g\u00f6r din egen bed\u00f6mning.<\/i><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag skriver ganska mycket om fredligt f\u00f6r\u00e4ldraskap i bloggen men kom p\u00e5 att jag har gl\u00f6mt att ber\u00e4tta mer om vad det egentligen inneb\u00e4r, s\u00e5 h\u00e4r kommer en relativt kort beskrivning. Fredligt F\u00f6r\u00e4ldraskap&nbsp;(peaceful parenting) beskriver ett s\u00e4tt att vara f\u00f6r\u00e4lder som f\u00f6rs\u00f6ker m\u00f6ta barnets och f\u00f6r\u00e4ldrarnas biologiska och k\u00e4nslom\u00e4ssiga behov p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt utan [&#8230;]\n","protected":false},"author":2,"featured_media":11193,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[78],"tags":[6],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8433"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8433"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8433\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}