{"id":8615,"date":"2015-10-13T09:38:00","date_gmt":"2015-10-13T09:38:00","guid":{"rendered":"http:\/\/31.28.90.232\/~denandraresan198\/2015\/10\/deja-vuer-i-olika-bemarkelser-ett-anna\/"},"modified":"2019-03-08T20:24:35","modified_gmt":"2019-03-08T20:24:35","slug":"deja-vuer-i-olika-bemarkelser-ett-anna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.denandraresan.com\/2015\/10\/deja-vuer-i-olika-bemarkelser-ett-anna\/","title":{"rendered":"Deja-vuer i olika bem\u00e4rkelser, ett annat perspektiv och en apelsin-dal full av hopp"},"content":{"rendered":"
\n<\/a><\/div>\n

En apelsin-dal full av hopp.<\/i><\/p>\n

Det handlar om f\u00f6rflyttningar. F\u00f6rflyttningar i tiden.  F\u00f6rflyttningar i tankar.  F\u00f6rflyttningar i rummet. Vare sig man planerar eller ej.  Bara man f\u00f6ljer sitt flow s\u00e5 att man hamnar i balans och accepterar sin livs-resa. Vi har bytt v\u00e4rldsdel. Det var b\u00e5de planerat och en slump. Tv\u00e5 veckor spenderades i landet som jag v\u00e4xt upp i och som jag nu ser mig sj\u00e4lv som turist i. Tv\u00e5 intensiva veckor av planerade och oplanerade h\u00e4ndelser.  Jobbrelaterade h\u00e4ndelser som innebar tv\u00e5 stora flyttar och en f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6retaget samt relationsrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar dels av slumpm\u00e4ssiga omst\u00e4ndigheter och dels konsekvenser av orsak-verkan. Det blev ett kort bes\u00f6k i Stockholm p\u00e5 ett par dagar. Vi bodde vid flygplatsen den f\u00f6rsta natten. Dels f\u00f6r att lindra krocken vid tidsskillnaden och dels f\u00f6r att lindra krocken fr\u00e5n de kulturella skillnaderna. Just det ja. H\u00e4r gillade de ju inte barn. Vid frukostbordet bredvid satt en gammal sur tant och en gammal sur gubbe. De satt d\u00e4r i ungef\u00e4r en timme och smuttade l\u00e5ngsamt p\u00e5 sin kaffe och \u00e5t sin sm\u00f6rg\u00e5s utan att s\u00e4ga ett ord till varandra eller n\u00e5gon annan. Det enda sur-tanten hade mage att g\u00f6ra var att hyssja ett par tillf\u00e4llen \u00e5t mina barn som s\u00e5 som barn g\u00f6r tr\u00f6ttnar p\u00e5 att sitta still och g\u00e4rna vill leka ist\u00e4llet. Det d\u00e4r \u00e4r v\u00e4l typiskt Sverige att sur-tanterna och sur-gubbarna inte kan gl\u00e4djas \u00e5t att barn g\u00f6r vad de ska. Att leka allts\u00e5. F\u00f6rutom tids -och kulturchock drabbades vi \u00e4ven av prischock. 1400kr f\u00f6r en natt p\u00e5 vandrarhem!<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

\n<\/a>
\nMen det h\u00e4r \u00e4r inte vilket vandrarhem som helst. Det \u00e4r en inredd jumbo-jet.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a>
\nUnder det korta stoppet i Stockholm bes\u00f6kte vi syster och hennes familj med lilla kusinen Viola. <\/i><\/div>\n

\nEfter Stockholmsvisiten f\u00e5r vi till andra sidan kusten. Bes\u00f6ket d\u00e4r var inte direkt avslappnande utan vi hade tv\u00e5 flyttar att ta hand om, goda v\u00e4nner att bes\u00f6ka och jobb att ta hand om i Sk\u00e5ne. Fast vi hann ha det trevligt ocks\u00e5 s\u00e5klart. Och man f\u00e5r inte gl\u00f6mma bort vardagens rytm heller. Och barnens naturliga nyfikenhet. Papporna spenderade en eftermiddag med att skruva is\u00e4r en dator med barnen. Det \u00e4r inte bara kul att f\u00e5 vara med f\u00f6r papporna och barnen utan ocks\u00e5 mycket l\u00e4rorikt. Barn \u00e4r ju naturligt fr\u00e5gvisa och nu har de f\u00e5tt veta hur en dator ser ut inuti, vad delarna heter och vad de har f\u00f6r funktioner.<\/p>\n

\n<\/a>
\nUnschooling med teknik-n\u00f6rdar n\u00e4r den \u00e4r som b\u00e4st.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nVi f\u00e5r inte gl\u00f6mma att Sverige \u00e4r bortsk\u00e4mt med fantastiskt vacker natur.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nV\u00e4stkustklippor \u00e4r magiska – \u00e4ven p\u00e5 h\u00f6sten.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nEn \u00e4kta digital nomad kan jobba varsomhelst oavsett om det \u00e4r fr\u00e5n en strand eller strykbr\u00e4da.<\/i><\/div>\n

\nMannen och barnen \u00e5kte vidare som planerat – p\u00e5 bes\u00f6k till sl\u00e4kt och v\u00e4nner i England. Jag stannade kvar. Jag beh\u00f6vde en paus och se p\u00e5 mitt liv som om jag s\u00e5g p\u00e5 utifr\u00e5n innan jag totalt skulle g\u00e5 in i v\u00e4ggen. Jag befann mig i kris. Som distraktion koncentrerade jag mig p\u00e5 att hj\u00e4lpa n\u00e4ra v\u00e4nner som d\u00e5 befann sig i kaos att ordna deras omst\u00e4llning till att l\u00e4mna normerna och det gamla livet och liksom oss sj\u00e4lva ge sig in i ett digitalt nomadliv.<\/p>\n

Det var givet att det skulle bli s\u00e5.  Det var som om det var skrivet i stj\u00e4rnorna. Totalt kaos \u00e4r n\u00e5got som jag \u00e4r s\u00e5 van vid att jag lugnt kan se p\u00e5 och styra upp i de fall k\u00e4nsliga personer skulle drabbas av panik. Tre dagar tog det av intensivt rensande,  sorterande, packande och f\u00f6rberedande f\u00f6r den nya hyresg\u00e4sten och den nya livsstilen. Det kan vara mentalt kr\u00e4vande att g\u00f6ra sig av med saker som h\u00e5ller en fast. Minnen och \u00f6vertygelser att man n\u00e5gon g\u00e5ng skulle f\u00e5 anv\u00e4ndning av den saken som man borde g\u00f6ra sig av med \u00e4r precis det som g\u00f6r det sv\u00e5rt att bli av med den.  Om man v\u00e4ljer att leva minimalistiskt kan det d\u00e4rf\u00f6r vara bra att ta hj\u00e4lp av en annan person i rensningsprocessen som inte har k\u00e4nslom\u00e4ssig anknytning till de personliga tillh\u00f6righeterna. N\u00e4r man blir fri fr\u00e5n tillh\u00f6righeterna f\u00e5r man en obeskrivlig l\u00e4ttnadsk\u00e4nsla –  som om man hade varit f\u00e5ngen av sina saker f\u00f6r att de hade \u00e4gt en och inte tv\u00e4rtom s\u00e5 som man hade trott att det var. <\/p>\n

Detta \u00e4r f\u00f6rsta steget<\/b> till att \u00e4ndra sitt liv till att bli en minimalistisk digital nomad d\u00e4r tiden och dr\u00f6mmen d\u00e4r man vill vara \u00e4r viktigare \u00e4n den gamla traditionen och att vara \u00e4gd av bekv\u00e4mligheterna.  Det finns nu en ny tradition i v\u00e5ra v\u00e4nners liv nu och det \u00e4r att inte ha n\u00e5gon tradition och att inte bry sig om vad andra personer har f\u00f6r \u00e5sikter om det. Det handlar om frihet och att f\u00f6lja hj\u00e4rtat. Det andra steget<\/b> till att \u00e4ndra sitt liv till den digitala nomad-livsstilen \u00e4r sj\u00e4lva resandet. Att ha resandet som normalitet och vardag. V\u00e5rt fokus var p\u00e5 Spanien d\u00e5 v\u00e4nnerna hade best\u00e4mt sig f\u00f6r att testa och bo i Alicante \u00e4ven om jag hade sagt till dem att det var en turistig skith\u00e5la. Det var givet att det skulle bli en roadtrip f\u00f6r att unders\u00f6ka andra platser p\u00e5 v\u00e4gen och kanske efter Alicante ocks\u00e5.<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nDet kan vara kaotiskt att resa med tv\u00e5 barn och hundar men det ska visst g\u00e5.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nDet blev inte s\u00e5 kaotiskt som vi trodde. Vi hann till f\u00e4rjan.<\/i><\/div>\n

\nF\u00f6r enkelhetens skull p\u00e5b\u00f6rjade vi resan p\u00e5 samma s\u00e4tt som b\u00f6rjan p\u00e5 min egen resa n\u00e4r jag gjorde den i februari. Det kunde knappast finnas en starkare deja-vu-k\u00e4nsla om det nu inte var f\u00f6r att resten av familjen saknades. De var f\u00f6r tillf\u00e4llet ersatta av mina v\u00e4nner, deras tv\u00e5 barn och deras tv\u00e5 hundar. Jag var deras Mary Poppins\/Rese-ledare\/Frisinnliga bitch under 2 veckors tid. Liksom f\u00f6rra resan tog vi f\u00e4rjan fr\u00e5n G\u00f6teborg till Kiel och fortsatte d\u00e4rifr\u00e5n p\u00e5 auto-bahn i \u00f6nskad hastighet. D\u00e4refter tog resan och denna historia en helt annan riktning. S\u00f6derut ist\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4sterut. Utan egna barn och man och ist\u00e4llet med denna familj som en slags \u00e5sk\u00e5dare. Och nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 6 \u00e5r obruten s\u00f6mn d\u00e5 det inte finns en liten bredvid som v\u00e4cker en hela natten. Visst saknar jag dem. Det \u00e4r klart att man g\u00f6r det otroligt mycket n\u00e4r man varje natt sovit t\u00e4tt t\u00e4tt intill och spenderar varje dag och natt ihop. Men nu \u00e4r de 3 och 5 \u00e5r gamla. Mamman \u00e4r sliten, beh\u00f6ver en paus och att se livet fr\u00e5n ett annat perspektiv under 2 veckor. Vi hittade ett underbart vegancaf\u00e9 i Bremen.  Ist\u00e4llet f\u00f6r att stanna till vid en v\u00e4gkrog tog vi en omv\u00e4g d\u00e4r vi fick en h\u00e4rlig solskenspromenad i det bohemiska kvarteret den h\u00e4r nordtyska staden som jag tycker om.<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nGreen bites<\/a> – Sjysst \u00e4gare, sjysst mat, sjysst atmosf\u00e4r. Rekommenderas varmt! \ud83d\ude42<\/i><\/a><\/div>\n
\nV\u00e4dret var s\u00e5 somrigt och h\u00e4rligt att vi blev extatiska av energin fr\u00e5n den.<\/i><\/div>\n

\nVi stannade f\u00f6rsta natten n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Luxemburg. Andra dagen bestod av en l\u00e5ng maraton-k\u00f6rning till staden Nancy f\u00f6r ett kort lunchstopp och f\u00f6r att ordna ett simkort. Vi kan konstatera att n\u00e4stan ingen (fortfarande) talar engelska av de som vi har tr\u00e4ffat i Frankrike.  Det verkar som att det inte finns n\u00e5gon drivkraft till att vilja ha konversationer med personer som inte talar spr\u00e5ket. Det tog ungef\u00e4r en halvtimme att k\u00f6pa ett simkort eftersom ingen utom en man som personalen hos Orange till slut hittade d\u00e4r kunde s\u00e4ga n\u00e5gra ord p\u00e5 engelska s\u00e5 att jag kunde k\u00f6pa simkortet. Undrar hur det funkar med import till Frankrike. Vidare tog vi oss mot Lyon d\u00e4r vi bodde p\u00e5 hotellet Bretagne som l\u00e5g mitt i smeten och d\u00e4r receptionisten f\u00f6r ovanlighetens skull b\u00e5de talade bra engelska och var \u00f6verdrivet hj\u00e4lpsam. Jag och Shadi gick ut och drack \u00f6l och shots. 6 \u00e5r av avh\u00e5llsamhet mot alkohol och att aldrig g\u00e5 ut sent p\u00e5 kv\u00e4llarna. Nu barnfri 2 veckor.  Man f\u00e5r passa p\u00e5 lite.  Lyon hade en fantastisk l\u00f6rdagsmarknad l\u00e4ngs med floden med de m\u00e5nga broarna. <\/p>\n

\n<\/a>
\nHar ni sett maken till storlek p\u00e5 palsternacka?<\/i>
\n
<\/i><\/a><\/div>\n
\nDet var bara vi som inte hade jacka p\u00e5 oss p\u00e5 det trevliga frukost-st\u00e4llet vid floden.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nEfter n\u00e5gra \u00f6l och shots. Vi gick vilse och runt runt runt tills att en v\u00e4nlig man kollade sin gps \u00e5t oss.<\/i><\/div>\n
\n<\/div>\n

F\u00f6ljande tv\u00e5 dagar spenderades vid sydkusten i Montpellier.  Vi bodde p\u00e5 det i s\u00e4rklass s\u00e4msta hotellet som vi kan t\u00e4nka oss finnas i Europa. Det borde nog inte kallas hotellrum utan snarare offentlig toalett med s\u00e4ngar i. Montpellier hade en mysig bohemisk gammal stadsdel med m\u00e5nga g\u00e5gator men liksom andra st\u00e4llen d\u00e4r folk vill bo ser man sp\u00e5ren av konsumism i form av \u00e4ndl\u00f6sa rader av dyra butiker med fokus p\u00e5 sex. F\u00f6r det \u00e4r precis det det handlar om. Att man m\u00e5ste ha femtioelva v\u00e4skor, underkl\u00e4der och accessoarer f\u00f6r man ska signalera att man \u00e4r en person som det spenderas pengar p\u00e5 f\u00f6r att ens \u00e4gg \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gons som inte g\u00f6r det.  S\u00e5 cynisk man kan bli men s\u00e5 \u00e4r det.<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nMontpellier s\u00e5g ut som ett enf\u00e4rgat “Gamla stan” som i Stockholm fast det var riktigt mysigt.<\/i>
\n
<\/i><\/a>
\nMr BMX som tydligen \u00e4r en k\u00e4nd person h\u00e4r monterar cyklar p\u00e5 de m\u00e4rkligaste st\u00e4llen.<\/i>
\n
<\/i><\/a>
\n\u00c4lskar sp\u00e5rvagnarna i Montpellier! Alla \u00e4r f\u00e4rgglada och i roligt m\u00f6nster. Vi tjuv\u00e5kte lite.<\/i><\/div>\n

\nV\u00e5r resa fortsatte.  Denna g\u00e5ng f\u00e4rdades vi \u00f6ver landgr\u00e4nsen och n\u00e5dde n\u00e4stan v\u00e5rt m\u00e5l. Denna g\u00e5ng en tr\u00f6tt turistort (Benicarlo) d\u00e4r det fanns en okej strand och d\u00e4r vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan vi l\u00e4mnade Sverige hade tillg\u00e5ng till k\u00f6k och kunde laga v\u00e5r egen mat med de fantastiskt goda gr\u00f6nsakerna som fanns h\u00e4r.<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nDen lyckan att f\u00e5 bada i havet f\u00f6r de som inte har bott n\u00e4ra havet tidigare!<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a>
\nOch den lyckan att f\u00e5 plocka sn\u00e4ckor f\u00f6r ett barn som inte haft m\u00f6jligheten f\u00f6rut!<\/i><\/div>\n

\nVidare gick f\u00e4rden mot staden Calpe strax utanf\u00f6r Englands r\u00f6vh\u00e5l “Benidorm”.  Vill man befatta sig med festande brittiska pension\u00e4rer \u00e4r det hit man ska \u00e5ka. Calpe k\u00e4ndes tack och lov lite mer “upmarket” och st\u00e4dat \u00e4n mitt intryck av Benidorm. Visst fanns det rikligt med utl\u00e4ndska pension\u00e4rer h\u00e4r med (vi s\u00e5g till och med en 90-\u00e5ring p\u00e5 en bar som h\u00e5nglade med sig sj\u00e4lv) men det var inte direkt billigt d\u00e4r vi bodde och det fanns en riktigt trevlig restaurang (Bar Hydra<\/a>) som serverade fantastiskt goda tapas. En kort promenad fr\u00e5n l\u00e4genhetshotellet som vi bodde p\u00e5 fanns en klippstrand som var den f\u00f6rsta platsen som jag k\u00e4nde att v\u00e5r v\u00e4n Joni jobbade p\u00e5 riktigt fr\u00e5n som en \u00e4kta digital nomad s\u00e5 som vi har gjort n\u00e4r vi har rest. Med laddad laptop i kn\u00e4et och uppkoppling via mobil hotspot.<\/p>\n

\n<\/a>
\nDet \u00e4r s\u00e5h\u00e4r det ska vara.  Friheten att vara som man vill var man vill.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/a>
\nInga kablar.  Inga v\u00e4ggar. Inga regler.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nLyckan att f\u00e5 vara tillsammans och fri.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n

Vi bodde lite utanf\u00f6r staden. Strandlinjen l\u00e4ngs med centrum hade perfekt sand att bygga sandslott med. Jag och deras son Adrian satte ig\u00e5ng. Det \u00e4r tr\u00e5kigt att sola p\u00e5 stranden och badkl\u00e4der hade vi inte med. Sandslottsbyggande \u00e4r n\u00e5got som man kan n\u00f6rda in sig i. Fast den h\u00e4r g\u00e5ngen rasade det ihop och blev en kopia av den stora klippan vid havet ist\u00e4llet.<\/p>\n

Som mitt f\u00f6rh\u00e5llande till min man. Det hade ingen stark grund. Vi k\u00e4nde inte egentligen varandra trots att vi har varit ihop l\u00e4ngre \u00e4n ett decennium. Det fanns inget att st\u00e5 p\u00e5. Men han valde att ha en grund och denna g\u00e5ng att lyssna. Om det inte hade varit f\u00f6r att han hade valt att han verkligen ville ha detta och inte l\u00e5ta det g\u00e5 f\u00f6rlorat hade vi g\u00e5tt is\u00e4r nu. Jag hade redan gjort det valet. Han kom hit en dag och ordnade tid hos en mediator och f\u00f6rst d\u00e4r f\u00f6rstod han vad jag har f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4ga tidigare. Vi har b\u00e5da insett v\u00e5ra egna brister och best\u00e4mt oss f\u00f6r att jobba med dem.  Man kan inte g\u00f6ra s\u00e5 mycket f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra en annan persons beteenden mer \u00e4n att p\u00e5peka den egna uppfattningen om det p\u00e5verkar en sj\u00e4lv. Det man kan g\u00f6ra \u00e4r det som \u00e4r mest logiskt – att fokusera p\u00e5 sig sj\u00e4lv och sina egna brister. Jag ser krisen som n\u00e5got som var n\u00f6dv\u00e4ndigt till att f\u00e5 stopp p\u00e5 det oh\u00e5llbara m\u00f6nstret som h\u00f6ll p\u00e5 att \u00e4ta upp mig inifr\u00e5n. Det finns grundprinciper i v\u00e5r relation nu som vi best\u00e4mde p\u00e5 plats i Alicante. Utan barn. Och med professionell hj\u00e4lp. Vi kommer se till att h\u00e5lla en riktigt god kommunikation f\u00f6r att f\u00f6rhindra upprepning och om det inte g\u00e5r har vi iallafall f\u00f6rs\u00f6kt p\u00e5 riktigt.<\/p>\n

Nu har min del av denna resa n\u00e4stan n\u00e4rmat sig sitt slut. Slutet ser gott ut. Mina v\u00e4nner hittade av en slump ett fantastiskt st\u00e4lle d\u00e4r jag k\u00e4nner att jag kan l\u00e4mna dem och \u00e5terv\u00e4nda till.  De senaste 3 dagarna har varit rosenskimrande av hopp att hitta en plats d\u00e4r vi skulle kunna trivas. De hittade en yurta till uthyrning<\/a> mitt i en apelsin-dal mellan Alicante och Valencia in\u00e5t landet hos en spansk familj som hemskolar sin son med liknande id\u00e9er som vi har. Vad \u00e4r chanserna? Det visade sig att denna dal \u00e4r full av familjer som hemskolar eller lever p\u00e5 ett alternativt s\u00e4tt av olika anledningar. Det h\u00e4r \u00e4r utopin i en surrealistisk dr\u00f6m.  Antingen finns det p\u00e5 riktigt eller s\u00e5 tr\u00e4ffar vi snart h\u00e5rt emot verkligheten. Tills dess \u00f6nskar jag mina v\u00e4nner att forts\u00e4tta supa in dessa lycklighetsk\u00e4nslor och hitta sitt tillf\u00e4lliga digitalanomad-hem h\u00e4r.  Sj\u00e4lv ska jag snart tr\u00e4ffa min egen familj i Bryssel och bygga vidare p\u00e5 det nya positiva som vi p\u00e5b\u00f6rjade h\u00e4romdagen.<\/p>\n

\n<\/a>
\nYurtan som vi hyrde av hemskolnings-familjen i Benimeli.<\/i>
\n
<\/i><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nInsidan. Riktigt rymlig.<\/i><\/div>\n
\n<\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n
\nDet h\u00e4r med ute-duschar!<\/i><\/div>\n
\n<\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nApelsin-lundar s\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6gat n\u00e5r..som bara begr\u00e4nsas av bergets fot.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nTillr\u00e4ckligt varmt f\u00f6r att odla bananer i tr\u00e4dg\u00e5rden.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nOch granat\u00e4pple-tr\u00e4d.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nVet inte om det finns n\u00e5got godare \u00e4n f\u00e4rsk riven tomat, vitl\u00f6k, olivolja och br\u00f6d till frukost.<\/i><\/div>\n

<\/p>\n

\n<\/a><\/div>\n
\nSnickar-verkstad f\u00f6r barn fanns det h\u00e4r.<\/i><\/div>\n
\n
<\/i><\/div>\n
\nTycker du att texten var intressant<\/i>? Dela <\/b>g\u00e4rna med dig av inl\u00e4gget s\u00e5 att det kanske kan inspirera n\u00e5gon annan. Kommentera<\/b> g\u00e4rna i kommentarsf\u00e4ltet om du vill.<\/i><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En apelsin-dal full av hopp. Det handlar om f\u00f6rflyttningar. F\u00f6rflyttningar i tiden.  F\u00f6rflyttningar i tankar.  F\u00f6rflyttningar i rummet. Vare sig man planerar eller ej.  Bara man f\u00f6ljer sitt flow s\u00e5 att man hamnar i balans och accepterar sin livs-resa. Vi har bytt v\u00e4rldsdel. Det var b\u00e5de planerat och en slump. Tv\u00e5 veckor spenderades i landet […]\n","protected":false},"author":2,"featured_media":9202,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[104,125,82,75],"tags":[32,52,53,10,3],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8615"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8615"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8615\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9202"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8615"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8615"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.denandraresan.com\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}