Kors och djävlar i det mystiska Litauen

Vi styrde kosan norrut mot det kusliga landet Litauen genom landsbygden i östra Polen efter vårt besök vid Białowieza. Det var för långt att köra så vi stannade vid en by nära gränsen där vi hittade en fantastisk liten lägenhet hos en jättetrevlig familj och stannade där för natten. Huset var klätt i murgröna och hade två våningar tillgängliga för gäster. Det här var lyx.

Vi körde till Kaunas i Litauen efter tips från den finska familjen (och favorit-geografi-kanalen Geography now). Här fanns ett museum med djävuls-skulpturer som var en av huvudattraktionerna i Litauen. Djävulen är en viktig karaktär i de litauiska folksagorna.

Toalettskylt med hondjävul (herrtoaletten hade en handjävul också).

Den sötaste djävulen.

Pojkarna var intresserade. Vi har inte pratat så mycket om djävulen. Här fanns mycket att läsa på om hur djävulen och människan har lurat varann på olika sätt.

Djävulens “fingrar”. Detta är fossiler som man kan hitta vid havet.

Vi kikade på huvudgatan och stannade lite vid lekplatsen vid den stora basilikan innan vi for vidare. Litauen är betydligt dyrare än Polen och Tjeckien på grund av euron. Om baltstaterna hade behållt sina egna valutor skulle det ha varit billigare. Levnadskostnaderna är billigare här men absolut inte lika billigt i de delar av Östeuropa som inte har euro. Lyckligtvis hade vi handlat tillräckligt i Polen och hade mat så det räckte till kvällens grillning.

Precis här böjde sig Edward ner för att slicka på något på marken.

Jag undrade vad det var och drog snabbt bort honom och tvättade bort det mjuka duvbajset från munnen som fortfarande var varmt från den skyldige duvan. Det här är definitivt det äckligaste som Edward (lyckligt ovetande) har varit med om. Blä! Längs med vägen fanns det flera kors uppsatta. Litauen är ett tidigare hedniskt land som är präglat av mystik. En maktkamp om det goda och onda där man finner djävlar och kors lite här och var.

Vi såg flera uppsättningar med kors som den här längs med vägen.

Storkar är vanliga här. De var inte folkskygga heller (en försökte faktiskt ta vår mat en gång)

Campingen som vi hade hittat i Kaunas låg precis vid motorvägen så plan B var att hitta en annan camping närmare Lettland. Vi körde nästan en timme till och på slutet genom små byar med söta spöklika trähus tills att vi hittade stället vid en å. Vi var de enda gästerna då det låg lite avsides och ägarna undrade hur vi överhuvudtaget visste om det. Det var en familj som drev kanotuthyrning och en väldigt spartansk campingplats vid stranden vid ån.

Det var bara att slå upp tälten för 8 euros. Det var väldigt “basic” med dass och tvättmöjligheter i ån. Men det fanns iallafall wifi! Följande dag for vi vidare mot en märklig plats som kallas “Hills of crosses”. Det är precis vad det låter. Pilgrimer åker vi och lämnar sina kors. Den omtyckta helgonförklarade påven Jan Pawel II har också välsignat platsen. Det finns över 100000 kors här och även lite statyer och andra ting.