En resa mellan suddiga gränser

Vi fortsatte vår resa norrut från Prag genom okänt territorium för att komma till slutmålet i denna etapp av den: Mina släktingars stad Sopot i norra Polen. Genom rome2rio kunde vi hitta en mer direkt rutt då den de sålde på tågstationen i Prag gick via Katowice och Warszawa vilket inte alls var på vägen samt kostade betydligt mer. I Prag sålde de dock inte biljetter för hela resan så vi kunde bara köpa den första delen till Trutnov som är en liten tjeckisk stad ganska nära den polska gränsen.
Mittendelen mellan Trutnov i Tjeckien och Sędzisław i Polen som visades på rome2rio gick inte att hitta när vi dubbelkollade på en annan sida för att se avgångarna. Denna linje på drygt 35 km var endast aktiv sommartid och då ett par gånger i veckan. Den sista delen mellan Sędzisław och Sopot verkade gå bra att åka på. Så nu fick vi välja om vi ville chansa eller ej: ta den tågresan som erbjöds på tågstationen i Prag eller ta den som vi hittade genom rome2rio där biten över gränsen var ett mysterium för oss. Tänk om det inte fanns något tåg eller taxi där? Tänk om det inte fanns någonting alls i Sędzisław precis så som vi kunde ana på kartan att det inte gjorde? Vi valde det senare alternativet. För vad är det värsta som kan hända? 


Om vi rest utan barn hade vi valt det sista alternativet utan att tänka två gånger. För att få den dos av äventyrlighet man behöver måste man ju ha en gnutta oförutsägbarhet med i den också såklart! Om man reser med helt förutbestämda planer blir det ju inte äventyr på samma sätt. Det var inte lika självklart att vi ville det nu när vi åkte med barn bara ifall.. 
Första tåget – från Prag till Trutnov.

En annan sak som gjorde oss lite smånojiga inför denna specialväg var att vi visste att de arbetade med spåren vilket skulle innebära lite extra workout för oss. Alla fick gå av tåget på en station och åka med bussar genom det kulliga vårsprudlande landskapet. Vid slutet av buss-turen var vi bland de första att göra oss i ordning för att gå av bussen och de sista som gick på nästa tåg med trötta barn och väskor i släptåg.
Vi klarade av del ett utan problem vilket var bra för del två av resan när vi anlände till den lilla staden Trutnov var då sanningens stund infann sig. Först kollade vi på tågstationen och det verkade inte alls finnas några andra slags förbindelser dit vi ville, så vi började leta taxi med barn och väskor i släptåg igen. Vi hittade en person som kunde köra de 35 kilometrarna som vi vill åka för drygt 1100 tjeckiska kronor. (ca 400 sek). Det här var första gången som vi hade åkt med en internationell taxi! Från bortersta Tjeckien till bortersta änden av Polen. 
När vi kom fram till Sędzisław började det mörkna. Det var precis som vi anat från kartan och avsaknaden av informationen på internet en plats där det inte fanns något alls. Förutom skogar och fält. Några enstaka hus. Och ett ensamt igenbommat stationshus. Jag anade oråd. Om vi skulle kliva ut ur taxin här skulle det inte finnas någon bankomat till att ta ut polska pengar från, någon affär till att köpa simkort från eller någon internet/biljett-lucka till att köpa biljetter från. Och tänk om inte tåget skulle komma ändå. Vi hittade ingen information på stationen så vem visste om linjen fortfarande var igång? Det kändes verkligen som om vi befann oss på den mest avlägsna platsen i Polen. 
Så jag sa till Paul att vi åker tillbaka till den där staden Kamienna Gora där vi det fanns en annan tågstation, och där vi såg att det fanns ett hotell. Tur det. I Kamienna Gora lämnade vi taxin som åkte tillbaka och gick upp mot tågstationen. Den såg ännu mer öde ut än den andra. Här såg det inte ut att ha gått några tåg på minst 20 år. Vi tog oss mot Hotel Karkanosze som faktiskt hade öppet där vi hittade vårt safe-haven. Vi stillade hungern med god polsk mat som potatis-pannkakor med en köttgryta och piroger med ost och potatis. Paul kunde lösa penga-biten genom att det fanns en bankomat här. Det fanns inga affärer som sålde simkort men vi kunde låna wifi på hotellet där vi kunde se att liggplatserna på natt-tåget var slutsålda. Hotellets rum var slutsålda också. Men det skulle finnas ett pensionat 6 km härifrån som kanske hade plats. Då måste vi hitta en taxi också. Ifall de har plats såklart. 
Den där situationen en familj med trötta barn som vill sova helst inte vill befinna sig i.
Hotell-chefen trollade plötsligt fram ett rum som de höll på att renovera där vi kunde sova på madrasser på golvet. Helt ok för mig! De skulle bara veta att vi nästan alltid möblerar om hotell-rum och att madrasser på golvet är perfekt för småbarn som alltid kryper runt i sömnen. Jag kollade på rummet vilket var ett rum med heltäckningsmatta som precis som hon sa höll på att renoveras. Vi blev tillsagda att gå ner och vänta lite så att de skulle göra iordning rummet. Efter drygt 20 minuter fick vi komma upp på rummet. Då hade de byggt en riktig säng och satt upp en extrasäng och monterat lampor på väggen. Effektiva polska hantverkare, alltså! Vi köpte biljetter till tåget tidigt följande morgon och kunde sova bekvämt. 
Upp och hoppa 6.30! Alldeles för tidigt för barnens smak. De sover hellre till 9.
Utsikt över Kamienna Gora från hotell-fönstret.
Vi åt frukost och fick skjuts av hotell-chefen till tågstationen i Sędzisław. Vilken fantastisk service att både trolla fram ett rum och köra oss till tåget mitt i ödemarken! Det ser man alltför sällan. Vi sade adjö och väntade på tåget som kom exakt på utsatt tid. Vi var de enda personerna som klev på. 
Resten av resan var så förutsägbar som den skulle kunna vara. Byta till annat tåg i Wrocław. Tåget var modernt och hade fräscha toaletter (vilket jag inte sett någon annanstans). I restaurangvagnen fanns det ett riktigt kök där personalen faktiskt lagade maten på gas-spis. 
Barnen lekte rymdskepps-lekar med barstolarna som kunde snurra och vi lyssnade på podcasts och tittade ut över landskapet. De 7 timmarna gick fort. Del 3 av tågresan avklarad utan problem. Vi kom fram till ett regnblött kallt Sopot där min morbror mötte upp oss på perrongen.
Så skulle man kunna åka den här rutten igen? Ja. Och det är ett billigt sätt att ta sig till Prag från Sverige om man först flyger med Wizzair till Gdansk och tar tåget därifrån till Sędzisław. Ha bara med pengar och simkort och ordna gärna en taxi från Sędzisław i förväg då det inte finns någon där. Och blir man strandsatt kan man alltid ta sig till Hotel Karkanosze

Leave a Reply

avatar
  Prenumerera  
Notify of